Anneli Furmark

<b>Rättvisan, konsten och friheten!</b><br/><br/><i>Röda Rummet</i>, Strindbergs stora genombrott, är känd för sina Stockholmsskildringar men också för satiren och den humoristiska skildringen av Arvid Falks vänner och bekanta. Röda Rummet ställer frågor om hur man som människa ska leva sitt liv. Läsaren får följa Arvid Falk under ett år då hans ideal sätt på hårda prov. De som är goda och har integritet går det dåligt för och de som kompromissar med sina ideal får erkännanden.<br/><br/>Denna välkända klassiker är bearbetad till lättläst svenska av Cecilia Davidsson och Anneli Furmark har illustrerat.

<em>- Jag är autistisk. Det betyder att människor omkring mig har ett funktionssätt som får dem att säga saker de inte menar, strunta i överenskommelser, misslyckas med att hyperfokusera på viktiga ämnen, ha opålitliga minnen, göra underliga antydningar och stirra mig rakt i ögonen.</em><br/><em>- Så varför säger man att du är den konstiga?</em><br/><em>- För att de är fler.</em> <br/><br/>Det här är en bok om neurotypiker. Så kallas människor som inte har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller adhd/add. De är inte alltid lätta att begripa sig på. Boken är för dig med erfarenhet av autism som vill lära dig att förstå de vanliga människorna bättre. Deras värld är udda, men de tänker sällan på sig själva som avvikare. <br/><br/>Boken är en rolig ögonöppnare som vänder på perspektiven med hjälp av fakta, tips, ordlistor, test och röster från unga autistiska människor. <br/><br/>Rikt illustrerad av Anneli Furmark!

Elise är en bra bit över 50, hon lever i en stabil och ordnad tillvaro, gift med Henrik sedan 25 år, barnen är utflugna. De betraktar sitt äktenskap som lyckligt och lugnt till den dagen Elise träffar Dagmar på en vernissage. Dagmar (som också är gift) och Elise bor långt från varandra, men attraktionen är stark och under en oroväckande varm och torr sommar inleder de en relation som delvis på grund av avståndet mycket liknar en tonårsförälskelse, med allt vad den innebär av sms, låtlistor och chatsamtal. De säger att de är som Brokeback Mountain med kulturtanter istället för cowboys. Sen tar allt en oväntad vändning, åtminstone oväntad för Elise.<br/><br/>GÅ MED MIG TILL HÖRNET är en serieroman om en oväntad förälskelse vid en tidpunkt i livet då de inblandade hade trott att lugnet skulle infinna sig.<br/><br/><i>Hon har inte bara en barockmålares precision när hon tecknar mörker och ljus, mobilens kalla sken och trädkronors dunkel. Det är också något alldeles särskilt med hur hon ger sina människor liv. Det beror lika mycket på bilderna som på språk och syntax fumlande dialoger på randen till sammanbrott är även det en exakt konst att behärska. </i>Ida Säll i Svenska Dagbladet<br/><br/><i>Det är en technicolor-stämning i färgsättningen, gult, grönt, blått och ibland blodrött och bilderna har en egen dragningskraft, som om romanen är en låt man måste höra till slutet. /.../ att läsa den här underbara och lite omtumlande bildberättelsen är som att komma hem en smula. Det kunde ju lika gärna varit jag.</i> Gunilla Brodrej i Expressen<br/><br/><i>Den sparsmakade, kärnfulla texten är rytmisk, särskilt i dialogerna, där den studsar mellan karaktärerna. Bilderna, i dämpade jordnära nyanser, akvarell och svart tusch, är ofta närgångna porträtt där hela det mänskliga känsloregistret skildras i subtila ansiktsuttryck, eller till och med genom kroppspråket, uttryckt i ryggtavlor. Ett komplett konstverk helt enkelt, om den underbara, fruktansvärda kärleken.</i> Helhetsbetyg 5. Christine Karlsson i BTJ-häftet nr 23, 2020 <br/><br/><i>Det är gott att befinna sig både i bergochdalbanevagnen och på fasta marken med Furmark, som 18 år efter debuten är lika vital som någonsin</i>. Elin Ruuth i Västerbottens-kuriren

"Klara Krantz är en författare som tar både sina huvudpersoner och sina läsare på allvar, och som kan lyfta en i grunden tämligen pedagogisk berättelse till en större verkshöjd. För att vi hör ihop är egentligen inte en berättelse om förlust, utan en berättelse om hur man kommer över den. Och framför allt är den en sällsynt begåvad roman om kärlek." Lotta olsson, Dagens Nyheter<br/><br/>Finstämt om hur det känns att bli lämnad för alltid av sin bästa vän, kanske sin första kärlek, just som man är på väg att bli en ung vuxen. Och att tillvarons magiska ögonblick tillhör själva livet, de finns kvar även om den man delat med inte längre gör det. Jenny Byström, Folkbladet. <br/><br/>"Klara Krantz debuterade 2013 med den kritikerrosade Ge mig arsenik. Hon väjer inte för att skriva om starka känslor och svåra livssituationer, och hon gör det så bra. Lager för lager skalar hon sig ner i bråddjupet på barnet i kris, och visar här hur gråten frigör sorgen och att Alice lever vidare genom Månas fina minnen av henne. För att vi hör ihop är en mycket stark skildring om att finna tröst och lust att leva vidare."<br/>Helhetsbetyg:5 av 5, BTJ<br/><br/>"Jag ville inte sluta läsa och boken kommer leva kvar i mig länge". 5/5 stjärnor @gustavsbokhylla  <br/><br/><br/>"Berättartekniskt är boken genialisk" @lillabus_laser.  <br/><br/>"... gestaltas enormt fint och varsamt utav Klara Krantz"  @lillabus_laser.  <br/><br/>"Bibliotekarier, lärare och föräldrar, väj inte för att tipsa om de existentiella berättelserna. Risken är inte att någon blir ledsen eller illa berörd. RIsken är att vi berövar någon en riktigt fin läsupplevelse om vad livet är."  @lillabus_laser.  <br/><br/>"En viktig bok!" @litteraturtur <br/><br/><br/><br/><br/><br/><br/>PRESSRÖSTER OM UNDER ODJURSPÄLSEN: <br/><br/>»Helt jävla magnifik!« Magnus Utvik, <br/><br/>»En helt underbar bok.« Yukiko Duke, Gomorron Sverige  <br/><br/>PRESSRÖSTER OM GE MIG ARSENIK  <br/><br/>»Högstadieskildringar kan kännas krampartade men Krantz skriver med befriande självklarhet.« Pia Huss, DN

Det sägs att det talas för lite om klimakteriet, att det har varit tabubelagt och behöver synliggöras. Mycket i den retoriken stämmer. Klimakteriet har varit ett eftersatt område inom vården och forskningen och är det fortfarande. Men samtidigt har klimakteriet fått ett kommersiellt och medialt uppsving under det senaste decenniet. Det säljs självhjälpsböcker, produkter och utbildningar som aldrig förr. Det designas kläder, sänglinnen och träningsprogram särskilt anpassade för denna fas i livet. Allt detta, både den historiska tystnaden och det samtida talet, är värt att undersöka.   <br/><br/>I denna antologi samlas forskare från humaniora och genusvetenskap för att reflektera över vad det är vi talar om när vi talar om klimakteriet. Och vad vi inte talar om. Boken innehåller kapitel som studerar fenomenet genom en rad olika perspektiv: från klimakteriets medicinhistoria till dess uttryck i konst, litteratur, reklam, medier och självhjälpskultur. Flera av texterna tar även sin utgångspunkt i skribenternas egna relationer till klimakteriet och riktar sig till läsare både inom och utom akademin.   <br/><br/>Den som söker medicinsk kunskap om vad klimakteriet är och hoppas på handfasta råd kommer nog att bli besviken. Den som däremot är nyfiken på hur vår samtid diskuterar och begripliggör detta fenomen har desto mer att hämta i denna bok. <br/><br/>Medverkande författare: Fanny Ambjörnsson, Linda Berg, Ulrika Björkstén, Christine Bylund, Ulrika Dahl, Maria Jönsson, Anna Sofia Lundgren, Christer Nordlund, Anna Rådström, Jenny Jarlsdotter Wikström