NAX

XT bildades 1991 av Björn Stigsson (Leviticus) och Sonny Larsson (Motherlode). Bandet debuterade året därpå med det självtitulerade albumet "XT", som var ett melodiskt hårdrocksalbum. 1993 kom uppföljaren "Taxfree". Bandet hade då gått i en tyngre riktning, men utan att göra avkall på de starka melodierna. Låten "The Silent Cry" från "Taxfree" utsågs samma år till årets bästa låt av Aftonbladet. Bandets tredje och vad många länge trodde skulle bli deras sista skiva "Extended Empire" släpptes 1995. Bandet hade nu gått i en ännu tyngre och mer experimentell riktning. Men då grungen tagit över herraväldet i musikvärlden var det svårt för melodiska band att hävda sig. Inte ens i Japan, där bandet tidigare sålt bra slog skivan igenom. I skuggan av detta gjorde XT sin sista spelning på hösten 1995. Dvalan kom sedan att vara i 22 år. Under våren 2017 annonserade bandet sin comeback och i slutet av oktober släpper de sitt nya album "Saved By The Blood". Idag består gruppen förutom Björn och Sonny också av Peter Carlsohn (Jerusalem,), Dan Tibell (Jerusalem) och Mick Nordström (Modest Attraction).

Coolio: Return of the gangsta 2006 [CD]

Lundgren Isabella: Look for the silver lining [Digipack / CD]

Nyckelharpan Då Och Nu [CD]

Naulet Gérard: Viaje la amistad [Digipack / CD]

Magnus Öström anses vara en av sin generations stilbildande trumslagare. Hans 15 år i triosamarbetet med Esbjörn Svensson och Dan Berglund i ett av världens mest framgångsrika band -E.S.T. - har satt oförglömliga spår på den musikaliska kartan. <br/><br/>Hans första solo-album, "The Thread of Life", blev nominerad till en svensk Grammis. Dessutom vann han "Echo Jazz Award - Best International Drummer" (Tysklands motsvarighet till Svenska Grammis). BBC Radio 3 utryckte det så här: " Vilket extremt vackert och tilltalande album det här är. Perfekt spel, kompositionerna är sannerligen inspirerande och arrangemangen är magiska". <br/><br/>På uppföljaren Searching for Jupiter har Öström med sig ett starkt och tight band som består av gitarristen Andreas Hourdakis, basisten Thobias Gabrielson och pianisten Daniel Karlsson. <br/><br/>De har sakta mejslat fram ett starkt och övertygande jazz/rock- och progressivt rocksound - The Moon (And The Air It Moves) tex påminner om Pink Floyd inte bara till namnet och där finns ny spirande optimism. Nu är det melodierna som åter spelar en viktig roll och albumet slutar i hoppets tecken med At The End Of Eternity.

Efter Georg Gulyás senaste skivor, däribland kritikerrosade 'Complete Luteworks for guitar' på Proprius kommer nu en ny CD helt tillägnad musik av Benjamin Britten. Samtliga verk där gitarr ingår finns med och framförs tillsammans med mezzosopranen Ivonne Fuchs.<br/>På skivan presenteras solostycket Nocturnal op 70, ett av gitarrlitteraturens viktigaste verk. Stycket speglar olika stadier av insomnia, där det dubbeltydiga temat av John Dowland, Come heavy sleep, anspelar på hur sömnen, eller döden, till slut inträder som en befriare.<br/>I Songs from the Chinese Op 58 möter vi en Britten som grubblar över åldrandet och där kastas vi från melankoli till uppskruvad rastlöshet som i Dance song, en vild dans där enhörningen symboliserar förlorad oskuld, ett av Brittens favoritteman.<br/>Folksong Arrangements behandlar traditionella teman som sjömansliv, kärlek och moraliska teman, som i, The Shooting of his Dear, där en ung man skjuter ihjäl sin käresta av misstag under jakten efter att ha tagit henne för en svan.<br/>Inspelningsproducent är Torbjörn Samuelsson som med denna skiva följer upp sitt hyllade ljudarbete med Gulyás tidigare skivor.<br/>"Gulyás öppnar upp verkets mångfacetterade form och uttrycksregister med sin klara och slaggfria ton."<br/>Staffan Storm i Sydsvenskan<br/>Brilliant gitarrspel från början till slut... gitarrspelet är lysande...<br/>Betyg: 4 radioapparater<br/>CD-revyn i P2, 5 juni 2016<br/>Detta gäller i hög grad det introspektiva, drömskt, mångfacetterande gitarrstycket "Nocturnal Op. 70" som kröner denna cd...Georg Gulyás delikata gitarrväv.<br/>Betyg 4/5<br/>Ulf Gustavsson, UNT, 18 maj 2016<br/>Skivans avslutande gitarrsolo Nocturnal ställer däremot stora krav på exekutören. Gulyás är dock utan tvekan en av de bästa gitarristerna vi har i Sverige. Med en perfektion i sin teknik dansar han mjukt och enkelt genom stycket och hittar en alldeles egen vinkling och mening.<br/>David Härenstam, OPUS, 24 mars 2016<br/>Utsökt gestaltat...Ett av de finaste gitarrstycken som finns, där han lånar den melankoliska masken av renässansens John Dowland. Och där scenen är vargtimmen med sin paniska ångest, sina maror och sin längtan efter en, för evig tid, ljuvt befriande sömn. Bästa spår "Nocturnal"<br/>Betyg 4/5<br/>Martin Nyström, Dagens Nyheter, 2 mars 2016<br/>I was enthralled by Gulyás' wonderful technique, his understanding of the dramatic progress of the sections and his convincing portraiture overall of Dowland's desperate desire for sleep - or Death.<br/>Performance: 5/5<br/>John Miller, HR Audio, 7 februari 2016<br/>Enastående välljudande skiva... Något av det förnämligaste som skapats med en gitarr... Ljudbilden är utsökt... Musik med emotionellt djup, intelligens ... rik på stimulans för både känsla och reflektion.<br/>Ange Turell, Gitarr och Luta 2/2016