NAX

<b>Andrea Tarrodi </b>(f. 1981) fick som första svenska kompositör komponera ett beställningsverk till BBCs Last Night of the Proms, 2020. På detta album spelar <b>Nordic Chamber Orchestra </b>bland annat hennes symfoni om de fyra elementen, samt harpkonserten "Choryn" med<b> Delphine Constantin-Reznik </b>som solist. Allt under ledning av dirigenterna <b>Patrik Ringborg</b> och <b>JoAnn Falletta</b>.<br/><br/>"Tarrodis synestetiska förmågor kommer till sitt fulla uttryck på ett album där Nordiska kammarorkestern under ledning av Patrik Ringborg och JoAnn Falletta klingar klart och genomskinligt snarare än fett filharmoniskt. Som en sjö med extremt siktdjup." (Hanna Höglund, Sydsvenskan)<br/><br/><b>Höga betyg </b>i BBC Music Magazine, Musikrevyn i P2, DN, HiFi & Musik och Sydsvenskan. <b>Toppbetyg </b>i Südwestrundfunk och rekommenderad av Musicweb International!410

Christmas Goes Baroque [2 CD]

Ulf Wakenius Group: First Step [CD]

Mats Eilertsen Trio / Tri Mediaeval: Memorabilia [CD]

Efter Georg Gulyás senaste skivor, däribland kritikerrosade 'Complete Luteworks for guitar' på Proprius kommer nu en ny CD helt tillägnad musik av Benjamin Britten. Samtliga verk där gitarr ingår finns med och framförs tillsammans med mezzosopranen Ivonne Fuchs.<br/>På skivan presenteras solostycket Nocturnal op 70, ett av gitarrlitteraturens viktigaste verk. Stycket speglar olika stadier av insomnia, där det dubbeltydiga temat av John Dowland, Come heavy sleep, anspelar på hur sömnen, eller döden, till slut inträder som en befriare.<br/>I Songs from the Chinese Op 58 möter vi en Britten som grubblar över åldrandet och där kastas vi från melankoli till uppskruvad rastlöshet som i Dance song, en vild dans där enhörningen symboliserar förlorad oskuld, ett av Brittens favoritteman.<br/>Folksong Arrangements behandlar traditionella teman som sjömansliv, kärlek och moraliska teman, som i, The Shooting of his Dear, där en ung man skjuter ihjäl sin käresta av misstag under jakten efter att ha tagit henne för en svan.<br/>Inspelningsproducent är Torbjörn Samuelsson som med denna skiva följer upp sitt hyllade ljudarbete med Gulyás tidigare skivor.<br/>"Gulyás öppnar upp verkets mångfacetterade form och uttrycksregister med sin klara och slaggfria ton."<br/>Staffan Storm i Sydsvenskan<br/>Brilliant gitarrspel från början till slut... gitarrspelet är lysande...<br/>Betyg: 4 radioapparater<br/>CD-revyn i P2, 5 juni 2016<br/>Detta gäller i hög grad det introspektiva, drömskt, mångfacetterande gitarrstycket "Nocturnal Op. 70" som kröner denna cd...Georg Gulyás delikata gitarrväv.<br/>Betyg 4/5<br/>Ulf Gustavsson, UNT, 18 maj 2016<br/>Skivans avslutande gitarrsolo Nocturnal ställer däremot stora krav på exekutören. Gulyás är dock utan tvekan en av de bästa gitarristerna vi har i Sverige. Med en perfektion i sin teknik dansar han mjukt och enkelt genom stycket och hittar en alldeles egen vinkling och mening.<br/>David Härenstam, OPUS, 24 mars 2016<br/>Utsökt gestaltat...Ett av de finaste gitarrstycken som finns, där han lånar den melankoliska masken av renässansens John Dowland. Och där scenen är vargtimmen med sin paniska ångest, sina maror och sin längtan efter en, för evig tid, ljuvt befriande sömn. Bästa spår "Nocturnal"<br/>Betyg 4/5<br/>Martin Nyström, Dagens Nyheter, 2 mars 2016<br/>I was enthralled by Gulyás' wonderful technique, his understanding of the dramatic progress of the sections and his convincing portraiture overall of Dowland's desperate desire for sleep - or Death.<br/>Performance: 5/5<br/>John Miller, HR Audio, 7 februari 2016<br/>Enastående välljudande skiva... Något av det förnämligaste som skapats med en gitarr... Ljudbilden är utsökt... Musik med emotionellt djup, intelligens ... rik på stimulans för både känsla och reflektion.<br/>Ange Turell, Gitarr och Luta 2/2016

Med rebellisk swing, rytande blues, lekfull improvisation och hoppfulla texter om en solidarisk och jämställd värld delar Swing Tarturo på sitt debutalbum generöst med sig av både allvar och glädje. Deras unika nyskrivna nutidsswing är skarp, fräsch, experimentell och överraskande. Bandet har blåst liv i och förnyat den traditionsbundna, nästintill utdöende 20-talsjazzen. Swing Tarturos musik låter som en gammal vevgrammofon, eller en galen urspårad cabaret från 30-talet kryddat med en näve punk och är svår att stå still till. De har rört sig mer och mer mot en repertoar med tonvikt på sångerskan Julia Stokes musik i samma tradition och har på albumet Operation vision gått ifrån de gamla klassikerna med undantag för en låt. Den ännu högst aktuella antirasistiska Strange fruit från 1936. Mötet mellan ärligt djärva texter om jämställdhet, empati och vardagsångest och den uppfinningsrika, ofta humoristiska musiken skapar en spännande och särpräglad samling låtar.

Här har vi samlat lugna, melodiska stycken av Norges stora nationaltonsättare - Edvard Grieg. Skivan inleds med den vackra, kända "Morgonstämning" ur "Peer Gyntsvit nr 1". Ingår gör även "Solveigs sång", "Åses död", "Våren Op 34:2" och "Jag älskar dig Op 5:3". Detta är klassisk musik med starka inslag av norsk folkmusik. Musik som får en att tänka på storslagen natur med fjordar och hav! <br/>Takako Nishizaki, violin; Einar Steen-Nøkleberg, piano; <br/>Norrköpings Symfoniorkester/Mats Rondin m fl.<br/>Att kalla Edvard Grieg (1843-1907) Norges nationaltonsättare lär väl knappast möta några protester. Precis som "De mäktiga fem" i Ryssland, och Smetana och Dvorák i Böhmen förstod han att förena sitt hemlands folkmusik med den klassiska musiken. Efter studier vid Konservatoriet i Leipzig träffade han i Köpenhamn en ung kompositör vid namn Rikard Nordraak som entusiasmerade honom för norsk folkmusik, som sedan kom att spela en allt större roll i hans skapande. <br/><br/>Han gav ofta konserter med egna verk och hade då inte sällan hjälp av sin hustru, sångerskan Nina Hagerup. Dessa framträdanden lade grunden till hans berömmelse och fick honom att framstå som sitt lands främste musikpersonlighet. Ett samarbete med två framstående norska diktare, Bjørnstjerne Bjørnson och Henrik Ibsen, blev också mycket givande. För Bjørnson skrev han musik till "Sigurd Jorsalfar" (dvs Sigurd Jerusalemsfarare), där en hyllningsmarsch blivit speciellt berömd. Men ändå är det hans musik till Ibsens skådespel "Peer Gynt" som blivit mest populär.