NAX

Jacob Karlzon / piano, keys, synths & programming<br/>Hans Andersson / bass<br/>Robert Mehmet Ikiz / drums<br/><br/>Unmistakably now one of the best pianists in Europe, Jacob Karlzon's music and personality are possessed of a radiance and vitality that has won audiences worldwide.<br/><br/>But Karlzon wants more - in terms of sound, composition and concept - and doesn't really care much for categories and genre-labeling. Instead, Karlzon chooses to draw tastefully and fervently from the best of two worlds - the openness, curiosity and energy of jazz, and the power, catchiness and the production techniques of pop.<br/><br/><br/>.

Händel: Between heaven and earth (Sandrine Piau) [CD]

Summer Hitz Power Pack [3 CD + DVD]

Streaplers: Vad som än händer 2005 [CD]

One Father, One Son, Two Guitars<br/><br/>"He plays the guitar like he was born with it already in his hands" was how John McLaughlin once praised Ulf Wakenius. What is true for the father might be even more true for Ulf's guitarist son Eric, who probably was quite literally born with one..<br/><br/>"Eric really is a blessing", says Ulf Wakenius. "We have shared many concerts all over the world and it has always been a pure joy!" So the time is clearly right to document this family saga: "Father And Son" is a virtuoso conversation in the art of contemporary jazz guitar. This duo can launch into swing mode, or strut out towards rock, they are capable of being both lyrical and percussively extrovert, they can dream ballads or go at breakneck speed. And whether they are telling tales of exotic lands or contemplating their native Sweden, the pair - with their instinct for atmosphere, their sensitivity to acoustics and balance - make soul-stirring, affecting and compelling music, in which the listener can detect the closeness of their connection to each other.<br/><br/>The musical backgrounds of father and son are very different. Ulf Wakenius had ten years as a member of the Oscar Peterson Quartet and also worked with the two legends of the bass, Ray Brown and Niels-Henning Ørsted Pedersen. He is known for his collaborations with great jazz figures such as Pat Metheny, Michael Brecker and Michel Legrand, and of course for his work with the singer Youn Sun Nah. He is not just one of the most busy and in-demand players, but also the most creative jazz guitarists of our era. His son Eric, by contrast was born in 1988 and surrounded as a teenager by the rock and pop music of the nineties. After that, he spent a lot of time in Los Angeles, where he picked up many different stylistic directions from that city's musical melting pot. "He has played a lot of electric guitar", explains Wakenius, "but - like me - he has fallen in love with the acoustic guitar and its many possibilities."

Digipack.<br/><br/>Gunnar Siljabloo Nilson blev tidigt inspirerad av Artie Shaw. Han var självlärd, kanske en anledning till att klarinetten verkligen blev en förlängning av honom själv. Detsamma gällde hans sätt att sjunga. Hans dramatiska och uttrycksfulla rörelser gjorde honom till jazzens showman. Han fick verkligen publiken med sig när han uppträdde på scenen. I Jacques Werup's bok "Lev länge, dö ung" är romanfiguren Lennie Blue en uppdiktad gestalt inspirerad av Siljabloo. <br/><br/>"Det var på Nalen, i maj -53. Topsy hade för en gångs skull själv gått upp på scenen och presenterat "idolen" uppifrån det vilda Notviken. Lennie hade kommit in i guldlamésmoking och sjungit "Illusions", en stillsam Benny Carter-grej. Sällan hade en artist fått såna ovationer för en ballad. Så gjorde han inte heller hopen besviken. Det blev spex och scat, gycklarkonster i allvaret. Lennie vände ut och in på kavajen och satte slipsen som en mustach under näsan, härmade både Hitler och Stalin. Packet tjöt av hänförelse, kåken håll på att sprängas. Lennart hade då äntligen blivit Lennie Blue med jazzdiggarna, genombrottsvaxet hade nåt år på nacken. Sålt i över tjugotusen ex. En jazzplatta!" Folk var som galna, kunde inte få nog." <br/><br/>Siljabloo avled av en hjärtattack på tåget till en spelning. Han var en oförliknelig sångare och klarinettist, ett äkta naturbarn som blev mycket folkkär. En av den svenska jazzens största glädjespridare.

Evert Taubes visorrör sig mellan två motpoler: Idyll och äventyr. Med Taube har vi nordbor fått såväl drömmen om den eviga sommaren, som drömmen om äventyr till sjöss och i jordens alla hamnar. Genom hela visproduktionen blåder också fantasins uppfriskande monsun. Det är med andra ord visor som gjorda för blåsmusik.<br/><br/>När Sven-Bertil Taube nu på nytt har sjungit in sin fars visor kan detta sägas bilda codan på ett stycke svensk kulturhistoria. Två långa konstnärskarriärer har vävts samman till ett verk. Liksom en Homeros har Sven-Bertil Taube den här gången tvingats förlita sig på andra sinnen än synen. Han har memorerat texterna och tolkat dem så som bara en skådespelare med djup kunskap om ämnet kan göra. Det skall också sägas att han blivit varsamt ledsagad av Göteborg Wind Orchestra under ledning av Jerker Johansson samt av pianisten Anders Ekdahl.