Sveriges bästa Peter har delat med sig av spännande afrikanska musiktips och mördande roliga filmtips. Vi får även veta hur det kom sig att live-plattan spelades in. En tillfällighet som alla fans är glada för. Men denne man säger sig inte ha fans, han kallar dem musikälskare!
Vilka skivor är ett absolut måste i Peters skivhylla? - Usch vad tråkigt, tycker Peter. Det blir ju bara det gamla vanliga, lite Beatles, Muddy Waters, någon Stones kanske. Kan jag inte få lämna lite skivtips istället? Klart han får, eftersom det var min nästa fråga. Peter går och och ser vad som ligger framme. - Det här är bitvis rätt bra! Rilo Kiley 'Under the blacklight'. Och Toumani Diabaté med 'Mandé variations' förstås. Det är den här fantastiska koramusiken, eller stränginstrument som det är, rogivande musik att lyssna på. Den borde du lyssna på, det borde alla göra. CDn är redan i spelaren hemma, och jag erkänner att hade jag inte fått tipset av Peter, hade jag gått miste om den!
Om Peter vill göra en önskeplatta, med vem blir det? - Det skulle vara häftigt att få spela in något med Ali 'Farka' Touré, en stor gitarrist som dessvärre är död nu. Han var mentor till Diabaté. De har gjort en skiva tillsammans som heter 'In the Heart of the Moon'. Otroligt bra skiva och det är ju inte svårt att få tag på den här musiken. Ry Cooder är också med på den plattan. Den finns ju lätttillgänglig. Problemet är bara att den här musiken ligger under kategorin Världsmusik. Svensk, engelsk och amerikansk pop har en egen genre, men resten av klotet är alltså världsmusik! Vad är det för fel på musik från Mali? Jag skulle dessutom vilja kalla det för bra musik från Mali! Jag blir nyfiken på hur det kommer sig att Peter har famnat den Malesiska musiken? Eller afrikanska? - Det var en period då Södra Teatern i Stockholm hade väldigt mycket afrikansk musik en period och man gick bara på chans! Den enda musiker jag hade hört talas om var Ali 'Farka' Touré, men Diabaté hade jag aldrig hört talas om! Ett helt blankt kort för mig! Vid ett tillfälle var jag på en konsert med Nisse Ung (reds omskrivning), plåtarna kostade 1200 spänn och det var inte bra över huvudtaget. Han hade en dålig dag och var träig, och hade ingen lust att spela alls. Dagen efter pröjsade man 140 spänn och var och tittade på Rokia Traore, en kvinnlig sångerska från Mali. Jag är inte personen som står och dansar på konserter, långt därifrån, men då gjorde jag det! Man kan inte värja sig! Det svänger så man måste ställa sig upp och dansa bara! På Nisse Ungs konsert var hela pressen samlad och det skrevs löpmeter, men inte ens kvarterstidningen var på Traores konsert! Varför vill man inte skriva om bra musik? Det finns inte en tidning som recenserar en sådan konsert, fast den var tio gånger bättre än Nisses!
Mellan sina egna och andra konserter, hinner Peter se på film? Det visar sig att Peter är en mycket filmintresserad man. Han har låtit inreda ett filmrum med bekväma filmstolar, projektor och en gigantisk duk. Där ser man mycket, gärna och ofta på film. Det blir mest engelska och amerikanske filmer, som det fort blir idag. - Världens bästa musikfilm tycker jag är 'The last waltz' med 'The Band' och gäster. Man får inte heller missa 'This is Spinal Tap'! 'The Conversation', 'Cinema Paradiso', 'China Town' och i princip alla Polanskis filmer. De gamla goda filmerna med Bogart och gänget är ju också helt underbara! 'Key Largo' till exempel. De innehåller ju så mycket 'one-liners', de kastar ut sig bra fraser hela tiden! Som låtskrivare lägger Peter många av dem på minnet för att använda när han skriver. När det kommer till serier, så håller han på att se igenom 'Bläckfisken', som han totalt missade när den gick. Den är helt klart sevärd!
Turnén och nya skivan som är en ren tillfällighet Peter var förra året ute på en turné som många av oss missade pga att biljetterna som släpptes tog slut på ca tio minuter! Peter hade sina funderingar om att man kanske kunde sälja ut Cirkus i Stockholm ett par tre gånger, men inte att man skulle kunna turnera på samma sätt genom landet! Så fort det kom ut extrakonserter, försvann biljetterna kvickare än is i solsken! Delar av konserterna var helt orepade och Peter tog med sig sin textpärm. - Sedan fick publiken önska hej vilt! Det kändes så bra att vi beslutade oss för att dokumentera den på något sätt. Då visade det sig att min ljudtekniker hade spelat in alla spelningar på en hårddisk.Det enda som inte är absolut autentiskt är att vi har flyttat en aukustisk låt från en annan kväll till spelningen i Göteborg.. Sedan har vi klippt bort lite av mitt snack och applåder med. Men den är inte fixad på för övrigt, inga pålägg och inte massa klipp, den är mer som en bootleg. Så det här är så nära en konsert vi kunde komma. Rakt upp och ned! Spännande tycker jag och gläder mig till att lyssna på albumet.Och närmare att vara där och uppleva stämningen själv kan man troligen inte komma. Äntligen en riktig liveplatta! Jag var nämligen en av dem som inte fick tag på biljetter, trots att jag försökte. Nu får jag lyssna på skivan istället och hoppas på att Peter LeMarc kommer ut på turné en gång till. Under tiden får man väl bevaka hemsidan, där alla Peters nyheter kommer ut först, samt mycket extramaterial ligger på. Klicka här för att komma till Peter LeMarcs hemsida.
Hemsidan som lever sitt eget liv. Peters hemsida är en av de bättre artistsidorna som ligger ute. Där får man alla nyheter först och det finns hur mycket extramaterial som helst. I gästboken råder full aktivitet och Peter själv skriver ofta i den. Här kan man få inbjudningar till fester och spelningar undan från offentlighetens ljus. Jag gör misstaget att kalla Peters lyssnare för fans, men då låter han som ett frågetecken. Inte har han fans inte, de som lyssnar på hans musik är som han själv är musikälskare. En ödmjuk herre, Peter. Vilket jag upptäcker fler gånger under samtalet. Han är hövlig nog att bokstavera sitt efternamn för mig när jag får @-adressen, det går med automatik dessutom,. Humoristiskt när man har lyssnat på honom sedan 80-talet!
Tiden går fort när man har trevligt och vår tid rinner ut. Vi lägger på och jag är tacksam för att Peter var som jag trodde han var. Rakt fram, engagerad och intresserad. Vad jag inte var beredd på var hans trevliga telefonröst. Jag får nog smyga in i hans gästbok och starta ett upprop för att Peter skall tala in en bra ljudbok! För gott om bra talröster är det ont om! Även om jag antar att inte tiden finns, så kan man ju börja lobbyverksamheten. Får frågan är om man får lov att behålla en så trevlig röst för sig själv? Lisa Coppage |
|
Faktarutan
Kora är ett västafrikanskt stränginstrument, som är besläktat med harpa och luta. Kora har en halv kalebass som klanglåda, en rå kohud spänd över den och två "lager" av strängar av nylontråd fiskelina - strängantalet är normalt 21.
På Peters hemsida www.lemarc.se kan du fördjupa dig om allt som rör Peter LeMarc. Skriv i gästboken så får du kanske svar av Peter själv. Annars hjälper de andra musikälskarna därinne dig med det mesta du undrar över!
Diskografi Buick (1982) Circus Cirkus (1983) Efter tusen timmar (1984) Marmor (1986) Peter LeMarc (1987) Närmare gränsen (1988) Välkommen hem! (1990) Sången dom spelar när filmen är slut (1991) Det finns inget bättre (1992) Mannen i mitten (1992) Hittegods (1992) Buona Sera! Peter LeMarc Livslevande (1993) Bok med blanka sidor (1995) LeMarxism (1996) LeMarcologi (1996) Nio broars väg (1997) Det som håller oss vid liv (-03) Sjutton sånger - LeMarc sjunger LeMarc (05) Kärlek i tystnadens tid LeMarcLive! (2008)
Värdelöst vetande! När detta skrevs, rullade skivan Marmor som örongodis. Inköpt på auktionssida! =) Man kan ibland hitta skivor som har gått ut av sortimentet. De betingar ruggiga priser. CDn 'Hittegods' kan man lätt få betala en femhundring för i gott skick! Köp dina favoriter till ett bra pris innan de utgår! Var sedan rädd om dem, för de har ett andrahandsvärde!
|