Utländsk Film

Alex är en 18-årig ung man som länge har varit ett stort fan av fantasy-filmerna om Arthur och Minimojerna. I samband med hans födelsedag så överraskar kompisgänget med att ta med honom till det övergivna huset där den faktiska filmserien spelades in. De är dock omedvetna om att de är på väg att hamna mitt i en dödlig fälla, och gestalterna från barnfilmen verkar ha stannat kvar, även i verkligheten.<br/><br/>Regisserad av Barthélémy Grossmann, och med ett manus av Luc Besson själv, är Arthur, Malédiction den första filmen i Arthur och Minimojerna-serien att bli barnförbjuden.

När de två kvinnorna Sascha och Maria träffar varandra på bordellen i Berlin där de båda jobbar uppstår genast ljuv musik. Några veckor av intensiv passion och lycka följer. Men snart krockar den rusiga glädjen med verklighetens förväntningar och krav samt Sascha och Marias egna känslomässiga bagage. Ska de kunna hitta tillbaka till varandra igen?<br/><br/>Långt ifrån det vanliga glamoriserandet eller stigmatiserandet ger oss regissören och manusförfattaren Henrika Kulls andra film en osentimental blick på det ofta kontroversiella ämnet sexarbete. Här skildras det utan några större åthävor och fokus ligger istället på relationen mellan de två huvudpersonerna. Katharina Behrens och Adam Hoyas rollprestationer har lovprisats för sin hudnära äkthet av en unison internationell kritikerkår. För musiken står Dascha Dauenhauer som tidigare tonsatt bland annat hyllade nyinspelningen av Berlin Alexanderplats.

Lilla Nelly älskade sin mormor innerligt. Nu är hon död och hennes mor Marion har svårt att tackla sorgen. Så när familjen ska rensa ut mormors hem så blir minnena för starka. Mamma kan inte vara kvar. Hon flyr. Ensam kvar med sin far går Nelly på upptäcktsfärd i skogen bakom huset. Där träffar hon en jämnårig flicka, som liksom Nellys mor heter Marion. Det är något mystiskt och ytterst välbekant med henne. Tanken svindlar. Kan hon rentav vara Nellys mor... som barn?!<br/><br/>Céline Sciamma låter framtid och dåtid mötas på ett oväntat sätt i sin senaste film och en magisk värme uppstår. "Sciamma har seglat upp som den stora förnyaren av fransk film", skrev SvD vid premiären av filmen, som mottogs med lika lysande recensioner som hennes tidigare verk Porträtt av en kvinna i brand, Girlhood och Tomboy.

Det nygifta paret Bertie och Fred har en mestadels behaglig tillvaro i södra Frankrike. Bertie sörjer dock sin mor och kan inte riktigt få igång sin kreativitet. Illvarslande då deras band snart ska ut på turné igen. I hopp om att ge sin fru gnistan tillbaka bjuder Fred in Lane, en kvinna som var i deras förhållande under tiden de bodde i New Orleans. Men återföreningen är inte oproblematisk. När Lane och Bertie möter varandra igen väcks både passion och gamla känslor av svek till liv på nytt. När ytterligare en person kommer in i mixen är scenen upplagd för komplikationer under den heta sensommarsolen.

Karachi, 5 september 1986. PAN AM 73 förbereder sig för avfärden mot Frankfurt och New York när fyra tungt beväpnade terrorister tar kommandot över jumbojeten. Piloterna lyckas fly, men kvar ombord finns kabinpersonalen och de 380 passagerarna. Under de följande timmarna sätts allas liv på spel. Slutligen står det enda hoppet till en person ur personalen, som med skarpsinne, mod och total brist på själviskhet riskerar livet för att rädda sina medmänniskor. Denna person är den 22-åriga indiska flygvärdinnan Neerja Bhanot.

Den kroatiska kusten med det azurblå adriatiska havet och vita sandstränder är ett paradis för många. Men tonåringen Julija ser det som ett fängelse hon vill fly från. Hennes tillvaro styrs i stort och smått av den despotiske fadern Ante. Han väntar sig lydnad och upprätthållandet av en lycklig fasad från såväl dottern som frun Nela. När en gammal vän till familjen kommer på besök hamnar han omedelbart i centrum. Både far, mor och dotter projicerar sina planer och önskningar på den charmige miljonären Javier. Ante vill inspirera honom att investera pengar i ett projekt som ska öka kustägornas attraktionskraft för turister. Nela återupptar den ungdomsflört hon och Javier tidigare haft. Och Julija ser i Javier en möjlig flyktväg från sin instängda tillvaro. Spänningen stiger under den heta solen.<br/><br/>Antoneta Alamat Kusijanovic ger oss en tät, olycksbådande och mycket stark långfilmsdebut, baserad på hennes kortfilm Into The Blue från 2017. Gracija Filipovic imponerar stort i huvudrollen som Julija tillsammans med en ensemble vars prestationer ökar den dramatiska laddningen hela vägen till slutet.

Min sommar i Provence är en perfekt sommarfilm för alla med solsken i blick och skrubbsår på knäna. Det är en film både för vuxna som minns sin barndom och för familjer med barn i skolåldern. Skön naturlyrisk stämning kombineras med omvälvande inslag, som den första kärleken och insikten att vuxenvärlden har sina komplikationer i form av oskrivna lagar, hemligheter och lögner. Christophe Barratiers ger oss en hjärtevärmande, soldränkt och nostalgisk historia, tonsatt av cikadornas sång.<br/><br/>I gränslandet mellan barndom och tonår åker Marcel med sin mamma, pappa, sina syskon och mostrar och morbröder från stadslivet i Marseille ut till sommarhuset på landsbygden i Provence. Tillsammans med vännen Lili, en bondpojke från granngården, vandrar han över de lavendeldoftande kullarna, undersöker grottor och jagar småvilt. En dag under sina strövtåg stöter de två pojkarna på den mystiska flickan Isabelle. Marcels öde är beseglat. Det blir kärlek vid första ögonkastet. Tillsammans upplever Marcel, Lili och Isabelle en underbar sommar av äventyr och upptäckter som till hösten övergår i svek och besvikelser när vuxenvärldens plikter börjar överskugga tillvaron.<br/><br/>Filmen är baserad på Le temps de secrets från 1959, den tredje av fyra böcker filmskaparen och författaren Marcel Pagnol skrev om sin egen barndom. Älskade litterära klassiker som filmatiserats många gånger i Frankrike. Marcel Pagnol var först med att göra dialogbaserad talfilm på franska och drev sin egen filmstudio utanför Marseille från 1932 och fram till kriget. Han var också den första filmskaparen som blev invald i Franska Akademin. Marcel Pagnols romaner har legat till grund för succéfilmer som Jean de Florette och Jean de Florette del 2 - Manons källa.