Litteraturvetenskap

Idag ser vi kanske individens frihet som en självklarhet, men så har det inte alltid varit. Vid 1700-talets slut var individens rätt fortfarande brännstoff i länder styrda av envåldshärskare. I den tyska universitetsstaden Jena vågade en liten grupp tänkare ändå ställa jaget i centrum och betona dess kreativa kraft. Dit hörde bland annat Goethe, Schiller och Hegel och inte minst den frisinnade Caroline Schlegel. Medan den franska revolutionen förändrade det politiska landskapet för alltid förändrade de tyska romantikernas revolution vårt sätt att tänka. Här inleddes den konflikt mellan vår längtan efter självförverkligande och vårt ansvar mot kollektivet som pågår än idag.

Den här boken är för dig som älskar att läsa - eller vill hitta tillbaka till läsglädjen. Här får du utrymme att dokumentera dina läsupplevelser, recensera böcker, sätta mål, reflektera och följa din läsresa på ett roligt och inspirerande sätt. Oavsett om du är en van bokslukare eller ny i läsandets värld, är det här din plats att skriva, tänka och känna. Välkommen till en bok om böcker - fylld av kreativitet, värme och läskärlek.

<strong>Den hyllade nyöversättningen av <em>Odysséen</em>. </strong><br/><br/>Den grekiske skalden Homeros ska ha skapat <em>Odysséen</em> - världslitteraturens största äventyr - på 700-talet f.Kr. Den skimrande dikten om Odyssevs långa hemfärd efter trojanska krigets slut till sin ö Ithaka har inspirerat en mängd berättelser om strapatsrika resor, längtan och återvändande.<br/><br/>Ingvar Björkeson är vår tids främste nytolkare av de klassiska mästerverken. Hans moderna översättning av <em>Odysséen</em> hyllades då den 1995 utgavs för första gången.

<strong>Den hyllade nyöversättningen av Ingvar Björkeson. </strong> <br/><br/><em>Den gudomliga komedin</em> tillhör de klassiker som människor i alla tider känt igen sig själva och sin egen tid i. Dantes kraftfulla epos har blivit en del av vårt kulturarv på samma sätt som verk av Homeros och Shakespeare. När Ingvar Björkesons moderna översättning utgavs för första gången 1983 hyllades den av kritiker och läsare. <br/><br/>Inledning av Olof Lagercrantz.

Lucinda Williams, the beloved and iconic singer-songwriter and three-time Grammy winner, opens up about her traumatic childhood in the Deep South, her years of being overlooked in the music industry, and the stories that inspired her enduring songs.

I sin berömda essä »Tala i tungor: ett brev till tredje världens skrivande kvinnor« [1979] skriver Gloria E. Anzaldúa i brevform om rasismen inom såväl litteraturvärlden som den samtida feministiska rörelsen; om att som rasifierad kvinna besegra tvivlet och självhatet och erövra modet att skriva; och om de möjligheter som skrivandets rörliga dialog med jaget och världen öppnar upp.<br/>I översättning och med ett introducerande förord av poeten Burcu Sahin.<br/><br/>GLORIA E. ANZALDÚA [1942-2004] var en amerikansk poet, författare, aktivist och kulturteoretiker, vars tänkande har haft stort inflytande på queerteori, postkolonial feminism och latinx-studier. Hon tematiserar ofta mellanförskap och hybriditet i ett skrivande som blandar poesi, essäistik, prosa och teori. Hon är känd framför allt för <i>Borderlands/ La Frontera The New Mestiza</i> [1987], ett storslaget hybridverk om att växa upp på gränsen mellan Mexiko och Texas, och om de politiska, kulturella och sexuella gränser som separerar människor. Hon är också känd för att tillsammans med poeten Cherríe Moraga ha redigerat den klassiska feministiska antologin <i>This Bridge Called My Back: Writings by Radical Women of Color</i> [1981]. Där återfinns även Anzaldúas »Tala i tungor: ett brev till tredje världens skrivande kvinnor«.

En dagbok där du skriver upp allt du läser. Du anteckar författare, titel, datum och gör egna anteckningar. Boken har en inledning av Aidan Chambers som anser att det aldrig är för sent att börja med en läsdagboken och kallar den för "En guldgruva för minnet". Boken har plats för många bokminnen.