Skönlitteratur

<p>Rudberg skriver målande och med stor detaljrikedom, med ständigt fokus på kvinnorna. Seriens bästa bok hittills! BTJ</p><p></p><p>Januari 1942. Under hösten lyckas signalspanarna på Karlaplan 4 avkoda meddelanden med illavarslande innehåll. Nazi-Tyskland tycks planera en stor markinvasion av Sverige från Norge, via gränsen i Jämtland. Meddelandet leder till febril aktivitet längs den svensk-norska gränsen. I värsta fall har Sverige nu endast några månader, kanske veckor, på sig att mobilisera sina krigsdugliga trupper.</p><p></p><p>Elisabeth får i uppdrag att söka upp en saknad trupp i Värmlands skogar, en plats hon är väl bekant med eftersom hennes släktgård är belägen där. Tillsammans med sin bror ger hon sig ut i skogen på en första spaningsoperation i bistra vinterförhållanden. Samtidigt i Stockholm plockar Iris och professor Arvid Bremer upp ett meddelande om en avrättningsorder som ska utföras vid gränsen.</p><p></p><p>I <em>Femte kollusionen</em>, del fem i Denise Rudbergs framgångsrika serie Kontrahenterna, fortsätter vi att följa signalspanarna Signe, Iris och Elisabeth. Den här gången är insatserna högre än någonsin tidigare. Kriget kryper närmare inpå den svenska gränsen, koderna blir alltmer motsägelsefulla och ett tillsynes ofarligt uppdrag handlar snart om liv och död.</p>

<p><b>Vinnare av Augustpriset 2023</b> </p><p>"Enastående litteratur" Sydsvenskan </p><p>"Andrev Walden har skrivit en klassiker" Kulturnytt   </p><p>"En hårresande historia, formidabelt framförd jag skulle offra blod för hans formuleringskonst" Dala-Demokraten  </p><p>"En anmärkningsvärd prestation, Jävla karlar är en debut som bådar väldigt gott" SvD </p><p>"Walden imponerar stort med sitt omtänksamma berättande och unika filter mot verkligheten" GP</p><p>"Om det finns något som heter absolut litterärt gehör så har Andrev Walden det, för rakt igenom boken träffar han varenda ton rätt och det är något mycket ovanligt" BTJ "En liten fasetterad pärla" Borås Tidning</p><p>"Walden får både trivialiteter och vidrigheter att glimra" Aftonbladet </p><p>"En gång hade jag sju pappor på sju år. Det här är berättelsen om de åren. Om något låter påhittat kan du vara säker på att det är sant."    </p><p>Julen 1983 skakas en villa i skogarna utanför Norrköping av ett våldsamt bråk och en hemlighet trillar ut ur en mamma. En pojke som heter Andrev får veta att hans pappa inte är hans pappa. Den riktiga bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna. Som en indian, säger mamman och tecknar mot armbågen för att pojken ska förstå.   </p><p>Det brusar i pojken för det är det bästa han har hört. Det känns som att han är pojken i en bok om en pojke som får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land och att en ande ska komma för att ta med honom dit. Men det kommer inga andar, bara nya pappor som inte är hans. Andrev Walden romandebuterar med en vild berättelse om att växa upp i spillrorna av 68-rörelsen, om mammor som står under köksfläkten och säger jävla karlar, om hur kärlek börjar och slutar, om en skalperad hamster, om den långa skuggan av ett mirakel men framför allt om män.</p>

<p><b>VINNARE AV ÅRETS ROMAN I STORYTEL AWARDS 2024</b></p><p><b>Året är 1949 och Betty fyller 30 år. </b>Födelsedagen firar hon tryggt tillsammans med man, barn, släkt och vänner. Äktenskapet med Olof bygger på förtrolighet och vänskap, tillsammans har de fått sonen Anders. Betty arbetar i sin bokhandel, sköter Småtrycksförlaget och har huvudansvaret för hushållet. Hon bestämmer sig dessutom för att ta körkort.</p><p>Men under ytan är allt inte lika bekymmersfritt. Betty känner sig ofta otillräcklig och har dåligt samvete för att hon inte hälsar på oftare hos modern i Hudiksvall. Olof börjar dra sig undan och Betty saknar deras gemenskap. Dottern Martina spås en lysande framtid som sångerska och när hennes biologiske far, Martin Fischer, vill ta upp kontakten med henne blir Betty djupt orolig. Samtidigt hopar sig de ekonomiska bekymren och när Betty dessutom blir osams med bästa väninnan Viola är inget längre som det varit.</p><p><i>Käraste vänner</i> är en berättelse om hur vänskap kan bevaras och hur lätt den kan mistas, men det är också en berättelse om hur verklig vänskap kan växa fram när man minst anar det.</p>

<p><b>»Ibland är det sorgligt när det inte blir som man tänkt sig, men ibland blir det tvärtom överraskande bra.« LOTTA OLSSON, DN</b></p><p><b>»Med perfekt gehör för Katarina läsaren tillbaka till Sverige i beredskapstid ... En roman för sträckläsning!« EXPRESSEN SÖNDAG</b></p><p><b>»Välskriven kvinnohistoria är en av mina favoritgenrer och Katarina Widholm har verkligen gjort sin research ... Jag längtar redan till nästa del!« PEKKA HEINO</b></p><p><b>Det tidigare hembiträdet Betty är nu gift med sonen i doktorsfamiljen Molander.</b> Hon har det mesta som hon kan önska sig: en rar dotter, ett vackert hem, fina kläder och ett stimulerande arbete på Småtrycksförlaget. Men hon är inte lycklig. Äktenskapet knakar i fogarna och hon oroas över makens oförmåga att handskas med pengar och alkohol. Hon grubblar också över vad som egentligen har hänt med dotterns verklige far, den judiske universitetslektorn Martin Fischer, som är spårlöst försvunnen.</p><p>I denna andra del i serien Böckerna om Betty får läsaren följa Betty från 1942 till 1944. Det är en varm roman med tidstroget språk och färgstarka detaljer. Berättelsen kretsar kring de vedermödor som mötte 1940-talets kvinnor. I Bettys fall försöker hon kombinera modersrollen med yrkesarbete. Något som visar sig inte vara helt enkelt.</p>

<p>Nästan ett år har passerat sedan vi lämnade Hemsjö och på pensionatet går livet sin gilla gång. Tills pensionatsägaren Oskar en dag försvinner. Amanda och Vera söker efter honom medljus och lykta när en ny gäst dyker upp på pensionatet. En gäst som tycks bära på en hemlighet.</p><p>Samtidigt som sökandet efter Oskar pågår, kämpar Amanda med sina skuldkänslor gentemot sin dotter Klara. Hur ska hon berätta för henne vem hennes far är? Och vad håller på att hända med Vera? Hon känner inte alls igen henne. </p><p><i>Livet går vidare</i> är fortsättningen på debutsuccén Tillbaka till Hemsjö, som ska filmatiseras av Colin Nutley och Helena Bergström Nutley. Den första boken blev en omedelbar försäljningsframgång. </p><p>"<i>Fängslande och vacker berättelse om uppbrott och återförening</i>" BTJ </p>

<p>Kärleksbrevet är en spännande roman om en kunglig skandal och oförlåtliga svek av författaren till serien om de sju systrarna.</p><p></p><p>När sir James, en av sin generations främsta skådespelare, avlider 95 år gammal, efterlämnar han inte bara en förtvivlad familj utan också en hemlighet som är så chockerande att den skulle kunna skaka det brittiska etablissemanget i grunden.</p><p></p><p>Joanna Haslam, en ambitiös ung journalist, får i uppdrag att bevaka skådespelarens begravning. Joanna hamnar bredvid en gammal kvinna, som senare skickar henne ett hemligt brev.</p><p></p><p>Joanna börjar skala av lagren av lögner som omslutit hemligheten i över sjuttio år, och inser snart att det finns starka krafter som kommer att göra allt för att hindra henne från att avslöja sanningen.</p><p></p><p></p><p>"Res tillbaka till 1990-talets London i denna skildring av mörka hemligheter bland Englands grädda. Perfekt sommareskapism med fantastiska vändningar."</p><p>Best Magazine</p>

<p>... det är början på en hejdlös, oemotståndlig historia med en rad särpräglade personligheter som lever efter mottot "Överrösta sorgen med livsglädje". Ingalill Mosander, Aftonbladet </p><p>Samtidsporträtten av den frenetiskt resultatinriktade maken Magnus och hans motsträviga fru är så träffsäkra att jag fnissar mig igenom första kapitlet ... Det är nionde boken av Emma Hamberg, och hon skriver bra, med stora doser humor och känsla för såväl miljöskildring och dialog. (Och ostar. Man blir väldigt sugen på ost.) Lotta Olsson, Dagens Nyheter</p><p>Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.   </p><p>Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill. </p><p>Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.   </p><p>Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.   </p><p>Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com   </p><p>Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.    </p><p>Je m appelle Agneta är en roman om att våga kliva ur sig själv, om att inse att livet är kort och att vi borde dansa mer på borden. En roman där Emma Hambergs karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.</p><p><i>Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är livsbejakande, upplyftande och fånga-dagen i praktiken. Agneta är trovärdig som genomskinlig mamma och fru, men kanske ännu mer är hon sakta förvandlas, får konturer och vågar ta plats. Maria Näslund, Göteborgs-Posten</i></p><p>...<i>härligt livsbejakande berättelse. Hoppas vi får träffa Agneta snart igen! Eva Åström, Expressen Söndag</i></p><p><i>Emma Hamberg skriver med udd, känsla och fin humor om att våga vara sann mot sig själv... Betyg: FFFFF Femina</i></p><p><i>Je m'appelle Agneta är en fantastiskt rolig, sorglig och rebellisk feelgoodroman om att ta kontrollen över sitt liv och våga vara den man är. Den är sprängfylld med värme, känslor och dråpliga dialoger. Kulturkrockarna och känslan av att hitta hem är underbart skildrade och romankaraktärerna så kärleksfullt tecknade i all sin mänsklighet att man inte kan annat än älska dem. ... en höjdare i sin genre. Helhetsbetyg: 5. Bibliotekstjänst</i></p>