Skönlitteratur

<p><i><b>Det tar fart med bedårande charm, lätt absurda idéer och underbar vänskap, precis som i första boken ... både roligt och trovärdigt. Dagens Nyheter</b></i></p><p><i><b>En livsbejakande, varm och generös historia, där mörker plötsligt kan vändas i ljus och ingenting är för sent.  Ingalill Mosander, Aftonbladet</b></i></p><p><b>Uppföljaren till succén Je m appelle Agneta är här!   </b> </p><p>Äntligen har Agnetas liv fallit på plats. Nu vet hon precis var och hur hon vill leva sitt det: i SaintCarelle, tillsammans med Einar, Bonnibelle, Fabien, katterna, ostarna, kindpussandet, vinet, baguetterna och klostret. Men hur stadigt ett medeltida kloster än står, kan det faktiskt falla i bitar av en enkel knackning på porten. I alla fall om det är ett oväntat myndighetsbesök som tränger sig på. Med en enda knackning slås den magiska världen Agneta gjort till sin sönder. Einar vet allt om förgänglighet och att inget varar för evigt. Så han bestämmer sig med en axelryckning för att klinga av tillsammans med sitt kloster. Agneta ser hur klostret och Einar försvinner framför henne. Klinga av? Aldrig i livet! I stället samlar Agneta ihop sina trupper Fabien, Bonnibelle, Paul och de andra för att rädda klostret. De har varken pengar, makt, ordning eller reda att slåss med. Däremot har de vansinnigt vackra underkläder. </p><p><i><b>I Au Revoir Agneta </b></i>går solen obönhörligt ner över klostermuren. Skymningens strålar brinner bakom dignande aprikosträd och gamla statyer, och Agneta tänker på sandslott. Är det verkligen värt att bygga sandslott när tidvattnet ändå sveper dem med sig vid dagens slut? Med det tar Agneta på sig sina vackraste underkläder och bestämmer sig för att övervinna precis alla tidvatten.</p><p><b>Emma Hamberg är </b>en av våra mest hyllade och älskade författare, och hennes karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.</p><p><i><b>Emma Hambergs romaner får, på ett mycket älskvärt och fängslande sätt, oss att tänka till. ... Det vore en välgärning om Agneta kom tillbaka i fler romaner. Just nu är vi i stort behov av feelgood, franska ostar och att bygga stora, vackra sandslott.  Ölandsbladet </b></i></p>

<p>Yeong-hye &auml;r en tystl&aring;ten kvinna i ett traditionellt &auml;ktenskap i Sydkorea. Hon har aldrig gjort uppror, men s&aring; b&ouml;rjar hon dr&ouml;mma om blod och brutalitet, om kroppar och k&ouml;tt. En dag best&auml;mmer hon sig: hon m&aring;ste bli vegetarian.M&auml;nniskorna i hennes liv, hennes make, sv&aring;ger och syster, v&auml;grar att acceptera beslutet, och hennes envishet s&auml;tter ig&aring;ng en spiral av tv&aring;ng och v&aring;ld. Kampen st&aring;r inte bara kring hennes kropp och vad hon v&auml;ljer att &auml;ta, utan handlar om hennes sexuella och intellektuella frihet. Vadh&auml;nder med den som st&auml;ndigt m&aring;ste f&ouml;ra en kamp mot tillvaron? Vilka medel st&aring;r till buds och n&auml;r n&aring;r en m&auml;nniska bristningsgr&auml;nsen? V&aring;ldet som Yeong-hyes protest sl&auml;pper l&ouml;s tar sig in i henne sj&auml;lv, b&ouml;rjar arbeta emot henne. P&aring; andra sidan metamorfosen r&aring;der inte l&auml;ngre rationaliteten.</p> <p><em>Vegetarianen</em> &auml;r en andl&ouml;st vacker och m&ouml;rk ber&auml;ttelse om beg&auml;r och f&ouml;rvandling, makt och motst&aring;nd. Denbel&ouml;nades 2016 med det internationella Man Booker-priset och blev Han Kangs genombrott utanf&ouml;r hemlandet Sydkorea. Det &auml;r en lyrisk ber&auml;ttelse i tre akter, som r&ouml;r sig mellan realism, surrealism och allegori.</p> <p><strong>Han Kang</strong>&auml;r f&ouml;dd 1970 i Kwangju och flyttade till Seoul vid tio &aring;rs &aring;lder. Hon debuterade som poet. <em>Vegetarianen</em> utkom 1997 och i engelsk &ouml;vers&auml;ttning 2015. Hon &auml;r flerfaldigtprisbel&ouml;nt, b&aring;de i hemlandet och i Europa. P&aring; svenska &auml;r <em>Levande och d&ouml;da</em> tidigare utkommen (2016).</p> <p></p> <blockquote> <p>Vad sker egentligen med Yeong-hye? Det &auml;r en &ouml;ppen fr&aring;ga genom hela den m&auml;rkligt suggestiva och uppr&ouml;rande romanen. /&hellip;/ Alla tolkningar &auml;r m&ouml;jliga i Han Kangs imponerande konkreta och sinnliga gestaltning av ett inre skeende vi bara kan se utsidan av.</p> <p>Pia Bergstr&ouml;m, Aftonbladet</p> <p>Det h&auml;r &auml;r en bok som f&ouml;r&auml;ndrar l&auml;sarens t&auml;nkande. Fr&aring;n b&ouml;rjan &auml;r handlingen hyfsat sansad. Yeong-hye har levt precis som kvinnor f&ouml;rv&auml;ntas, som god, tillbakadragen och prydlig hustru. N&auml;r hon pl&ouml;tsligt blir vegetarian f&ouml;r&auml;ndras allt.</p> <p>Aase Berg, Dagens Nyheter</p> <p>Redaktionens favorit!</p> <p>Vi l&auml;ser</p> <p>Det r&auml;cker med att l&auml;sa de tv&aring; f&ouml;rsta meningarna f&ouml;r att bli fast.&rdquo;</p> <p>Rakel Chukri, Sydsvenskan</p> <p>Sydkoreanska f&ouml;rfattaren Han Kang framst&aring;r som en av de mest fascinerande f&ouml;rfattarna i v&auml;rlden just nu. /&hellip;/ Han Kangs f&ouml;rra bok p&aring; svenska, " Levande och d&ouml;da", kom i h&ouml;stas, och jag tyckte den var en av &aring;rets allra b&auml;sta. Jag kan nog utan tvekan s&auml;ga att &rsquo;Vegetarianen&rsquo; &auml;r n&aring;gra klasser b&auml;ttre. Den g&ouml;r s&aring; radikala saker med romanformen att det bara kan kallas h&auml;pnadsv&auml;ckande. /&hellip;/ det h&auml;r &auml;r en helt briljant roman. Om jag f&aring;r l&auml;sa n&aring;got b&auml;ttre i &aring;r skulle jag bli oerh&ouml;rt &ouml;verraskad.</p> <p>Bj&ouml;rn Kohlstr&ouml;m, J&ouml;nk&ouml;pings-Posten</p> <p>En unik ber&auml;ttelse med poetiska och mystiska inslag. S&aring; tragisk. S&aring; stark. S&aring; h&auml;ftig!</p> <p>Bodil Juggas, Arbetarbladet</p> <p>&rsquo;Vegetarianen&rsquo; &auml;r en dr&ouml;msk Kafkaliknande saga om liv och d&ouml;d, om makt och sexualitet, som sl&aring;r rot i kroppen och verkar p&aring; ett djupare plan.&rdquo;</p> <p>Jenny Lindh, M Magasin</p> <p>Han Kangs spr&aring;k &auml;r skarpt och ber&auml;ttandet koncist. Det ober&ouml;rda lugn med vilket Yeong-hye h&auml;vdar sig &auml;r pl&aring;gsamt kontrasterat mot det motst&aring;nd hon drivs till n&auml;r hennes ord inte respekteras, som n&auml;r fadern f&ouml;rs&ouml;ker tvinga en k&ouml;ttbit in i hennes mun&rdquo;</p> <p>Ingrid Bossedal, G&ouml;teborgs-Posten</p> <p>Romanen &auml;r en upplevelse, p&aring; en g&aring;ng brutal och subtil, och jag hoppas f&aring; l&auml;sa fler av Han Kangs m&ouml;rka, f&ouml;rtvivlade, n&ouml;dv&auml;ndiga verk p&aring; svenska.&rdquo;</p> <p>Martina Lowden, SR Kulturnytt</p> <p>En av Asiens mest intressanta f&ouml;rfattare just nu&rdquo;</p> <p>Yukiko Duke, Vi l&auml;ser</p> <p>Sensuell, provocerande och v&aring;ldsam &hellip; en of&ouml;rgl&ouml;mlig upplevelse.</p> <p>THE GUARDIAN</p> <p>En kortroman om sexualitet och galenskap som f&ouml;rtj&auml;nar all sin framg&aring;ng.</p> <p>IAN MCEWAN</p> </blockquote>

<p></p><p></p><p><b>För att vara törstig måste man vara levande.  </b></p><p>Jag har alltid vetat att jag skulle dömas till döden är första meningen i denna roman. Den som berättar är ingen mindre än Jesus, som har dömts till döden av Pontius Pilatus och sitter i en cell natten innan han ska avrättas.  </p><p>Med sin underbara humor och intelligens leder Amélie Nothomb läsaren rakt in i Jesus huvud för att ta del av hans mest intima känslor och reflektioner över Gud och mänskligheten. Från rättegången där människor som Jesus utfört mirakel på vittnar emot honom till korsvandringen, korsfästelsen, uppståndelsen och dess framtida inverkan på världen delar Jesus med sig av sin kritik av Gud, sin kärlek till Maria Magdalena samt passar på att rätta till felaktiga redogörelser om honom i evangelierna.     </p><p>Av de begär som Jesus filosoferar över intar törsten en särställning. För att vara törstig måste man vara levande och ha kropp, men det är endast när man dör av törst som ens sinnen skärpts till den grad att man kan bli en sann mystiker.     </p><p>Den belgiska författaren Amélie Nothombs 28:e roman skakade delvis om det katolska Frankrike och höjdes till skyarna av den franska kritikerkåren. Törst var finalist till Prix Goncourt 2019.   </p><p><i>  Med oemotståndlig humor filosoferar Nothomb över kroppen, kärleken, njutningar, mänsklig otacksamhet, lidandet, hopp, tron och döden</i>.  <b> </b></p><p><b>- Les Echos  </b></p>

<p>Kärleksbrevet är en spännande roman om en kunglig skandal och oförlåtliga svek av författaren till serien om de sju systrarna.</p><p></p><p>När sir James, en av sin generations främsta skådespelare, avlider 95 år gammal, efterlämnar han inte bara en förtvivlad familj utan också en hemlighet som är så chockerande att den skulle kunna skaka det brittiska etablissemanget i grunden.</p><p></p><p>Joanna Haslam, en ambitiös ung journalist, får i uppdrag att bevaka skådespelarens begravning. Joanna hamnar bredvid en gammal kvinna, som senare skickar henne ett hemligt brev.</p><p></p><p>Joanna börjar skala av lagren av lögner som omslutit hemligheten i över sjuttio år, och inser snart att det finns starka krafter som kommer att göra allt för att hindra henne från att avslöja sanningen.</p><p></p><p></p><p>"Res tillbaka till 1990-talets London i denna skildring av mörka hemligheter bland Englands grädda. Perfekt sommareskapism med fantastiska vändningar."</p><p>Best Magazine</p>

<p>... det är början på en hejdlös, oemotståndlig historia med en rad särpräglade personligheter som lever efter mottot "Överrösta sorgen med livsglädje". Ingalill Mosander, Aftonbladet </p><p>Samtidsporträtten av den frenetiskt resultatinriktade maken Magnus och hans motsträviga fru är så träffsäkra att jag fnissar mig igenom första kapitlet ... Det är nionde boken av Emma Hamberg, och hon skriver bra, med stora doser humor och känsla för såväl miljöskildring och dialog. (Och ostar. Man blir väldigt sugen på ost.) Lotta Olsson, Dagens Nyheter</p><p>Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.   </p><p>Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill. </p><p>Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.   </p><p>Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.   </p><p>Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com   </p><p>Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.    </p><p>Je m appelle Agneta är en roman om att våga kliva ur sig själv, om att inse att livet är kort och att vi borde dansa mer på borden. En roman där Emma Hambergs karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.</p><p><i>Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är livsbejakande, upplyftande och fånga-dagen i praktiken. Agneta är trovärdig som genomskinlig mamma och fru, men kanske ännu mer är hon sakta förvandlas, får konturer och vågar ta plats. Maria Näslund, Göteborgs-Posten</i></p><p>...<i>härligt livsbejakande berättelse. Hoppas vi får träffa Agneta snart igen! Eva Åström, Expressen Söndag</i></p><p><i>Emma Hamberg skriver med udd, känsla och fin humor om att våga vara sann mot sig själv... Betyg: FFFFF Femina</i></p><p><i>Je m'appelle Agneta är en fantastiskt rolig, sorglig och rebellisk feelgoodroman om att ta kontrollen över sitt liv och våga vara den man är. Den är sprängfylld med värme, känslor och dråpliga dialoger. Kulturkrockarna och känslan av att hitta hem är underbart skildrade och romankaraktärerna så kärleksfullt tecknade i all sin mänsklighet att man inte kan annat än älska dem. ... en höjdare i sin genre. Helhetsbetyg: 5. Bibliotekstjänst</i></p>

<p><b>****MYCKET BRA!**** </b><br/><b><i>Gulløv fortsätter, i samma goda stil, att på sitt personliga vis ambitiöst och skickligt blanda fakta och fiktion på ett intressant och underhållande sätt. () Gillar man exempelvis tv-serien Vikings, Frans G.Bengtssons Röde Orm eller exempelvis Jan Guillous romaner om Arn kan böckerna om Palnatoke starkt rekommenderas.</i></b><br/>Henric Ahlgren, Bibliotekstjänst, BTJ-häftet nr 20, 2024</p><p>I sin vrede över att ha blivit torterad och förödmjukad i en själländsk fängelsehåla har Palnatoke dödat Leirekungen Gorm den yngre för att inte tala om alla andra vilket leder till att han blir landsförvisad av kung Harald.</p><p>Palnatoke befinner sig nu på Jomsborg, där han slickar sina sår med två små döttrar som gör livet både surt och sött för honom. Det dröjer dock inte länge förrän Palnatoke på nytt tvingas ta sin uppgift som krigsherre på allvar och hjälpa sin bror i kampen mot de ryska furstesönerna från Kiev och Holmgård. Men det passar honom alldeles utmärkt, ty nu kan han äntligen utröna om hans Jomskrigare är så ståndaktiga som alla säger.</p><p><b>Tonny Gulløv</b> är född 1966 i Köpenhamn, Danmark. När han inte arbetar som purser på SAS eller tränar sin dotters fotbollslag skriver han. Med ett stort intresse för vikingatiden och Danmarks historia har berättelsen om Ulv Palnatoke vuxit fram, och böckerna har blivit en stor succé i Norden.</p>

<p>Ulv Palnatoke har rest till Skjalm Viteläders gravgille på Själland, där alla män med någon sorts ställning deltar. Palnatoke är således omgiven av män han har väldigt lite till övers för, män som i sin tur inte har någon större aktning för honom, den galne jarlen från Fyn. Under gravgillet blir Palnatoke nedslagen, bortförd och kastad i en mörk fängelsehåla, för att bli slagen halvt fördärvad. Någon vill se honom död, men vem och varför är inte lätt att veta när man har fler fiender än fränder.</p><p>Palnatokes fångvaktare förmår dock inte ta livet av honom, hur ihärdigt de än försöker. Och det är inget den galne jarlen tänker glömma i första taget. Inte heller är Palnatoke den som håller igen. Så när det är dags att utkräva blodshämnd byter han gärna den omgång stryk han själv mottog mot ett dussin svärdshugg. Det har blivit dags att göra upp gamla räkenskaper med männen från Själland, av vilka en dessutom lagt beslag på hans svärd. Palnatoke anser förstås att samtliga själlänningar förtjänar att mista huvudet, men det är dessvärre inte en åsikt som Harald Blåtand delar med honom.</p><p><i>Öga för öga</i> är del 6 i Tusenårsriket, en spännande och underhållande serie om en tid då danerna i strävan efter rikedom, skaldernas lovprisning och evig ära ständigt stred mot varandra och otaliga andra folkslag.</p>