<p>På tjugo år har Sverige gått från botten till toppen på EU:s lista över dödligt våld. På tio år har antalet skjutningar i landet tredubblats. Men våldet är bara toppen på ett isberg, under ytan tränger den organiserade brottsligheten allt längre in i själva samhällskroppen.</p><p>Det här är berättelsen om det som händer bakom rubrikerna. Om bankinfiltration och korruption, om bedrägerier och utpressning. Och om en organisationsform som visat sig vara extremt livskraftig i den kriminella miljön: klanen.</p><p><i>Klanerna</i> ger en skrämmande bakgrund till de utmaningar samhället nu möter, och ställer oss alla inför frågan: Kan den systemhotande brottsligheten växa sig stark nog för att göra anspråk på själva systemet?</p><p><i>»Texterna i &apos;Klanerna&apos; ligger långt ifrån en filmatisering eller en Netflixserie. Det är skönt. Bokens styrka är i stället att den vänder blicken mot strukturerna.«</i><br/><b>Emil Arvidsson, Svenska Dagbladet</b></p><p><i>»De undersöker den brottslighet som drivs som effektiva företag, med närvaro på alla nivåer ... Allt hänger ihop och i en omfattning som är svindlande. Det är fruktansvärd läsning.«</i><br/><b>Åsa Linderborg, Aftonbladet</b></p><p><i>»Boken bör läsas av många ... som en varningsklocka. Ingen kommer att lägga den ifrån sig utan att ha lärt sig något om Sverige som redan borde och snart kommer att tillhöra allmänbildningen.«</i><br/><b>Roland Poirier Martinsson, Göteborgs-Posten</b></p><p>*</p><p><b>Jan Persson</b> är säkerhetsexpert och har länge arbetat som säkerhetschef inom näringslivet. Han har en bakgrund som polis och har jobbat nära ett decennium för Säpo.<br/><b>Johannes Wahlström</b> är granskande journalist, statsvetare och antropolog. Han har bland annat tilldelats Stora journalistpriset och Guldspaden för sitt arbete.</p>

<p><b>UTÖKAD 2024-UTGÅVA </b><b></b></p><p>"Genom dessa politiska ökenlandskap leder Ekman läsaren med säker hand. Stilistiskt är hon saklig och noggrann med detaljer. Hennes blick är skarp, liksom förmågan att hitta de verkliga människorna vars röster förmår nyansera och sätta färg på berättelsen." - Sara Martinsson, <i>Dagens Nyheter</i></p><p><i></i>Attackerna på demokratin dominerar nyhetsflödet från USA. Men bortom Donald Trump och stormningen av kongressen i januari 2021 finns en parallell berättelse och den förklarar varför den konservativa rörelsen trots allt blivit så framgångsrik. </p><p>Det handlar om brottsstatistik, social misär och en liberal politik som misslyckats på väsentliga områden. Det handlar om nyhetsmedier och techbolag som väljer bort politiskt känsligt innehåll. Det handlar om hur radikal vänsterideologi, långt ifrån den breda medelklassens värderingar, rivit isär Demokraterna och blivit norm på många av elitens institutioner. </p><p>Det handlar om krossade amerikanska drömmar. </p><p><b>Malin Ekman</b> är hyllad USA-korrespondent för <i>Svenska Dagbladet</i>. I Skymning i Amerika reser hon genom landet och fäster blicken på det som annars sällan ryms i rapporteringen. Aktivister som ockuperar stadsdelar i Seattle. Karteller som utnyttjar människor som drömmer om ett liv på den amerikanska sidan gränsen. Privatskolor på Manhattan där överklassens barn delas upp efter hudfärg i antirasismens namn. </p><p>Fram träder en annan berättelse om USA.</p>

<p>Hela världen stormar. Global uppvärmning och väpnade konflikter, flyktingströmmar och ekonomisk oro - allt eskalerar när den industriella civilisationen gasar hela vägen in i kaklet, eldad av olja och dogmen om evig tillväxt. I sin förra bok, <i>Kollaps</i>, visade David Jonstad hur vår civilisation är på väg att gå samma öde till mötes som romarriket, mayaimperiet och resten av historiens fallna civilisationer.</p><p>I <i>Jordad</i> ställs frågan hur vi ska försörja oss när kriserna fördjupas och det globala maskineriet börjar falla isär. David Jonstad söker sig bakåt i historien och finner svaret under våra fötter. Han ser en framtid där marken, snarare än marknaden, är vad som tryggar vår försörjning. Där tillgången till ett stycke jord och förmågan att bruka den blir mer värdefullt än tillgången på pengar. Det vill säga, så som det har varit för de allra flesta som levt utanför världshistoriens fossila parentes.</p><p>David Jonstad vill inspirera till ett mer jordnära sätt att leva inom planetens gränser och utan att lägga beslag på andras resurser. Boken är också en personlig berättelse om vägen från ett stressat lönearbete i storstan till en friare tillvaro på landet.</p>

Något har gått snett med vår svenska demokrati. Genom ett offentligt mångmiljardstöd - som de själva beslutar om - har partierna gjort sig ekonomiskt oberoende av sina medlemmar. Det har skapat en samförståndskultur, där de olika lägren nu har mer gemensamt med varandra än med de väljargrupper som de påstår sig företräda.<br/><i>Den härskande klassen</i> är en initierad och underhållande skildring av en politisk aristokrati med tillhörande privilegier. Rekryteringsbasen utgörs av de knappa tre procent av befolkningen som ännu tillhör ett parti och toppaktörerna har ofta en likartad profil.<br/>De har den "rätta" bakgrunden, i stor utsträckning byggd på personliga släktband. De betraktar sig själva som yrkesproffs snarare än som valda till några förtroendeuppdrag. Och de har inte det minsta problem med att byta sida när den dagen kommer. Det har lett till rena svängdörren mellan partierna och pr-branschen.<br/>Går det verkligen att lita på sådana makthavare?<br/><br/>BENGT ERICSON är en av Sveriges mest erfarna journalister och författare till flera uppmärksammade böcker, senast <i>Spekulanten</i> med avslöjande inblickar i hur Erik Penser plundrades av det ekonomiskpolitiska etablissemanget. Han har också skrivit kritiker- och försäljningssuccén <i>Den nya överklassen</i>.<br/><br/>"[Ericson] skildrar dräpande och underfundigt den politiska aristokratin och dess släktband, och svängdörrskarriärismen där avdankade politiker tar med sin informella makt och sina kontaktnät in i den dunkla PR-branschen."<br/>Journalisten<br/><br/>"Skildringen är medryckande och detaljspäckad. Enskilda historier lär vara bekanta för en tidningsläsare rader av tveksamma utnämningar, förbindelser och transaktioner. När Bengt Ericson drar linjer mellan punkterna blir bilden svart. Han talar om ett politiskt system där det viktiga har blivit, inte vad man kan, utan vem man är, var man kommer ifrån och vilka man känner."<br/>Peter Santesson, Dagens Samhälle<br/><br/>"[...] värdefull för den som vill förstå Sverige. Folkstyret har blivit mer styre och mindre folk."<br/>Lars Ragnar Forssberg, Södra Dalarnes Tidning<br/><br/>"Bengt Ericson belyser i sin bok på ett förtjänstfullt sätt hur ekonomiskt oberoende de politiska partierna är gentemot sina medlemmar och väljare [...] Ericson skildrar på ett underhållande sätt makthavarna och deras privilegier och avsaknaden av rättskänsla vilket boken är full av detaljerade och konkreta exempel på. [...] Boken är nyttig läsning för alla."<br/>Linus Hellman, Skaraborgs Allehanda<br/><br/>"Journalisten Bengt Ericsons argumenterande bok <i>Den härskande klassen</i> ger mig ingen ro. Känslan av att en tragedi just nu fullbordas framför våra ögon blir starkare och starkare för varje sida jag läser [...] Ericson tecknar i en underhållande ton en skrämmande bild av den nya politiska adel som har växt fram i Sverige och Europa."<br/>Jimmy Vulovic, Borås Tidning<br/><br/>"[Boken] belyser hur vår demokrati med dess fel och brister fungerar i praktiken."<br/>Robert Sundberg, Dala-Demokraten<br/><br/>"Med breda och effektiva penseldrag går Ericson igenom generösa fallskärmar inom svensk politik och förvaltning, slöseri med skattepengar på EU-nivå och lokal nivå samt de snabba hoppen från en aktiv karriär inom politiken till arbete inom den privata sektorn. Inte sällan har exemplen hög underhållningsfaktor som Smedjebackens satsning på att värma upp en insjö för att skapa varmare bad."<br/>Karl af Geijerstam, Bohusläningen

<p>Varför greps en fyllerist i Göteborg med tio kokta ägg i kavajen? Varför letade Sällskapsresans Robban och Berra efter en butik som hällde rom på vinflaskor? Och varför blev den holländske kommissionären Frans Andriessen chockad när han skulle koppla av på sitt hotellrum under förhandlingarna om svenskt EU-medlemskap? </p><p>Allt har att göra med säregna svenska alkoholrestriktioner. Mer än vi anar har de format vårt land och blivit en gemensam referens för generationer. Inte sällan i form av tristess av köer, tullkontroller och blandningar som druckits mer för effekten än för smaken. </p><p>Så roligt ska vi inte ha det är en bok om Sveriges alkoholpolitiska historia. En bok om monopol, motböcker, skatter och förordningar och hur de (inte) fungerat. Om varför mycket blivit bättre i takt med att politiken avskaffats och folk fått bestämma mer själva, och om hur olydiga svenskar roat sig under tiden. För svenskar som velat dricka har det inte alltid varit så kul, men historien om alla våra restriktioner är oavbrutet underhållande.  </p><p></p><p>»Självklar läsning för alla som intresserar sig för demokratifrågor och svensk politisk historia, för alla nykterister, och för alla som tar sig ett och annat glas.« EDWARD BLOM, GASTRONOM, KULTUR OCH NÄRINGSLIVSHISTORIKER. </p><p>»Jag brukar hävda att svenska folket har formats av Luther, skolplikten och värnplikten. Nu kommer jag att lägga till motboken . Kunnigt och stilistiskt elegant utmanar liberalen Svensson vår etablerade bild av nykterhetsrörelsens och den svenska alkoholpolitikens historia.« NILS LUNDGREN, NATIONALEKONOM. </p><p></p><p>Om författaren Mattias Svensson är krönikör, skribent och författare, bland annat till Den stora statens återkomst, Vad vi kan lära av planekonomin och Glädjedödarna en bok om förmynderi. Han har mellanölet att tacka för att han alls blev till.</p>

<p>Prepping är inte en hobby för enstöringar som bygger skyddsrum, hamstrar skjutvapen och inväntar domedagen. Det är något våra far- och morföräldrar, och deras föräldrar, var bra på. De hade alltid lager av livsnödvändiga varor. Sådana kloka förberedelser bör alla göra för att vara rustade för en oväntad kris. </p><p>Det senaste året har visat oss att nödsituationer kan uppstå när som helst. <i>Överlev krisen</i> är en lättläst och nyttig handbok för alla vardagspreppare och för sådana som vill vara förberedda och klara sig när krisen är ett faktum. Inte minst de som vill slippa stå i kö i mataffären eller på apoteket när något samhällskritiskt och oförutsett har skett. Boken tar upp skandinaviska förhållanden, och går igenom olika krisscenarier. Den tar också upp samhällets beredskap som helhet, och vad som brustit och lyckats under coronapandemin.   </p><p>TRYGVE SKANDING och JOSTEIN SAAKVITNE har många års samlad erfarenhet av kommunikation, undervisning och media och har arbetat med kriskommunikation och beredskap.   </p><p>PÄR PLÜSCHKE, som har skrivit ett förord till den svenska utgåvan, är naturpedagog och verksam i Preppa tillsammans-rörelsen i Skarpnäck söder om Stockholm. </p><p>"Helt klart en läsvärd bok som fyller ett viktigt syfte."<br/>Mariestads-Tidningen   </p><p>"en ypperlig bok om man vill börja läsa in sig på ämnet"<br/>Skaraborgs Allehanda   </p><p>"en lättläst och nyttig handbok för alla vardagspreppare"<br/>Boktugg</p>

<p><b>Även när han har fel blir läsaren mentalt stimulerad eller uppiggat rosenrasande. Men många gånger har han ju rätt," Margit Richert, Dagens nyheter.</b></p><p>Under mer än 30 år har Jan Guillou varit Sveriges mest läste, kanske också mest kontroversielle, kolumnist. </p><p>Hans texter i Aftonbladet har handlat om allt från föreställningen att de fattiga får det bättre om man sänker skatterna för de rika, till hot och hat mot framför allt kvinnliga skribenter, om tilltron till hårdare straff och utbyggda fängelser och till och med om vargfrågan. Men allra mest om terroristlagstiftningen och frågan om likhet inför lagen.</p><p>Under senare år har texterna förskjutits mot den växande högerextremismen som det största hotet mot Sveriges demokrati sedan andra världskriget.</p><p>Det har gått 16 år sedan han samlade sina kolumner i en volym. Det har blivit hög tid på nytt. </p><p> <i><b>Vad kan man skriva om Jan Guillou, förutom: han är helt enkelt den bästa av oss. Det som imponerar på mig är inte bara att han är Sveriges främste kolumnist, utan att han har varit det under så enormt lång tid. Det är en stor sak för mig att vara samtida med honom! Alex Schulman</b></i> </p><p><i><b> Jan Guillou har intagit den roll som Vilhelm Moberg en gång hade, alltid aktuell, ständigt kontroversiell, konsekvent med starka grundprinciper. Åsa Lindeborg</b></i></p>