Samhälle & Politik

<p>KAN VILJAN ATT sätta dit en miljardär vara så stark att rättvisan sätts ur spel? Affärsmannen Karl Hedin satt inlåst i en månad och jagades av åklagare i tre år misstänkt för att ha tjuvjagat varg. Bevisen? Ett dumt skämt och ett vittne som ljög. Den dödade vargen? Inte ett spår. </p><p><i>Miljardären i skottlinjen </i>berättar en historia om hemlig avlyssning, girighet, hot och hämnd. Och om ett rättsväsende som fifflade med bevis och bröt mot sina egna regler.</p><p></p><p><i>"För Karl Hedin började fredagen den 26 oktober 2018 som en vanlig dag. Han vaknade vid sjutiden. Efter att ha duschat och ätit frukost satte han sig vid datorn. Ett antal timmar senare satt han i en civil polisbil på väg till Kronobergshäktet i Stockholm. Bilen kördes långt över tillåten hastighet men utan sirener."</i></p><p><i></i></p><p>THÉRÈSE JUEL ÄR frilansjournalist och författare. Sedan 2005 har hon fördjupat sig i fall med oskyldigt dömda i Sverige. Hon har utbildat sig i juridik, varit styrelseledamot i Stiftelsen Rättsstatens Vänner och arbetat som utredare på en advokatbyrå. Tidigare utgivna böcker: <i>Fällda för sexövergrepp om rättsfall i Sverige</i> (ICA bokförlag 2010) <i>Dömda om rättssäkerheten i Sverige</i> (Blue Publishing 2019)</p>

<p>"Boken är en lyckad kombination av gedigen research och journalistisk bladvändarprosa. Packad med ögonbrynshöjande information och oupphörligt spännande." Sydsvenskan</p><p></p><p>Våren 2020 plingar det till i en mobil på en redaktion i Stockholm. Ett år har förflutit sedan Uppdrag gransknings avslöjanden om penningtvättskandalen i Swedbank och nu har en underrättelsekälla ytterligare känslig information att förmedla. Den ryska säkerhetstjänsten FSB har under lång tid inhämtat och dokumenterat information om bankens ledning, hävdar källan. Allt börjar med en högt uppsatt chef som köper sex av en lyxprostituerad på Hotel Metropol i Moskva.</p><p></p><p>Journalisterna Lars Berge och Axel Gordh Humlesjö har ägnat mer än fyra år åt att granska vad som pågick bakom kulisserna när oligarkmiljarderna snurrade genom Swedbanks konton, händelser som de ansvariga gjort allt i sin makt för att försöka dölja. Snart växer misstanken att Swedbank - den svenskaste av alla banker - systematiskt utnyttjats av FSB och blivit en bricka i Vladimir Putins krigföring mot väst.</p><p></p><p>Honungsfällan - Historien om Swedbank, Ryssland och världens största penningtvättskandal är en berättelse om svindlande affärer, spioneri och rysk imperialism. Men framför allt en berättelse om den moraliska stormakten Sverige och en folkrörelsebanks brutala uppvaknande till en ny och farlig värld, där naivitet och penninghunger fick förödande konsekvenser.</p>

Vem var först framme hos Olof Palme på Sveavägen den 28 februari 1986 klockan drygt 23:20, när mördaren hade gjort sitt. Man kan tycka att polisen borde ha försökt utreda detta men så har det inte blivit. Vi har Anna Hages första vittnesuppgifter att hon ser en "yngling" hos kvinnan vid den fallne mannen innan hon själv kommer fram. Flera så kallade experter hävdar att Stefan Glantz var denna "yngling". För säkerhets skull har polisen aldrig frågat honom, Stefan är väldigt lite förhörd, och framförallt kallades han aldrig till rekonstruktionen, då hade han ju blivit fotograferad med kläder från mordkvällen. Anna Hage å sin sida nöjer sig numera med att hon minsann var framme hos Olof Palme före Stefan, "Stefan kom senare", vilket ju är helt korrekt. Vi tror att hon skrämdes till "30 år av tystnad", som hennes bok heter.<br/><br/>Nu har "ynglingen" trätt fram och han heter Robert Barestrand. Han var 16 år 1986 när han hamnade i århundradets svenska morddrama. Läs hans berättelse, där han bland annat kan ge Stig Engström alibi, Stig var ingen gärningsman, men väl en deltagare i sammansvärjningen...

<p>»Jag vill nå våldets kärna, vilket på många sätt är detsamma som att nå mannens kärna. Något jag försökt göra så länge jag kan minnas men ständigt misslyckats med. Mannen är en besynnerlig, mörk kontinent för mig. Varje gång jag känner att jag närmar mig honom förändras han och blir något annat.«</p><p>Varför pratas det så sällan om kvinnlig otrohet? Är incelmännen ett resultat av kvinnlig makt? Och går det egentligen att förlåta en våldtäktsman?</p><p><b>Selma Brodrej </b>konfronterar några av vår tids mest brännande frågor genom djupdykningar i populärkultur och statistik, intervjuer, personliga erfarenheter och skarpa betraktelser. Resultatet är tio essäer som sätter ljuset på det mest obekväma. Genom hennes blick blottas en växande könsklyfta, sex som ett nytt privilegium och en manlighet i frontalkrock med samtiden.</p><p><b>Selma Brodrej </b>är kulturjournalist. <i>Testosteron</i> är hennes debut.</p><p>»Tankeväckande och roligt om könsklyftor« DN</p><p>»Selma Brodrej lägger en pusselbit i den nya förståelsen av mannen« Aftonbladet</p><p>»Selma Brodrejs <i>Testosteron</i> är svår att lägga ifrån sig« GP</p><p>»I sin snyggt paketerade bok resonerar Selma Brodrej om allt från historiska kroppsideal till vår tids incelkultur. Den visar på behovet av ett könsöverskridande samtal« DN</p><p></p>

Hur kan man identifiera personer med riskbeteende och förstå utlösande faktorer till radikalism och spionage? Hur vanligt är det med psykisk ohälsa för den som slår sig in på brottets bana - och hur kan man förebygga att en människa väljer en sådan väg i livet? Och vad kan man egentligen ha tidsperspektiven 15 månader, 15 minuter och 15 sekunder till för att förstå insiders och outsiders brott och attacker? Boken Insiders & Outsiders berör aktuella samhälls- och säkerhetsproblem som hot om våld, terrorangrepp och ensamagerande men också spioneri inom såväl näringslivet som mot svensk säkerhetskänslig verksamhet. Boken vänder sig till dig som har ett professionellt eller privat intresse att förstå vilka som kan ha ett riskbeteende och som kan utsätta arbetsplatser, familj eller omgivning för såväl dåligt beteende som grova brott. Med en bakgrund som socialpsykolog och leg. psykoterapeut respektive som säkerhetsspecialist med årtionden av operativt och kliniskt arbete från Polisen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen, Folke Bernadotteakademin och från privata aktörer ger författarna Golli Yarandpour och Peter B Lund på ett målande sätt en förståelse för insiders och outsiders utifrån erfarenhet och aktuella händelser.

<p>Priserna på livsmedel skjuter i höjden. Köerna till matutdelningarna blir längre och längre. </p><p>Barnen går till skolan med tomma magar. I Facebook-grupper ber folk om hjälp för att kunna köpa lunch, medan andra shoppar matkassar på kredit. </p><p>Ändå handlar den politiska diskussionen mindre om resursfördelning och mer om repression och bestraffning - om att peka ut vissa individer som moraliskt tvivelaktiga. </p><p>Allt fler länder stänger gränserna för de hungriga med löftet om att mätta sin egen befolkning. Politiska företrädare över hela Europa har dragit upp en tydlig konfliktlinje: Ät eller bli uppäten. </p><p>Motståndet har samtidigt blossat upp över hela kontinenten: folk säger upp sig, strejkar och vägrar betala krisen som skapats av de som alltid har mat på bordet. Arbetare inom livsmedelsindustrin kräver bättre villkor, samtidigt som civilsamhället organiserar sig för att mätta sina medborgare. </p><p>I det politiska reportaget <i>Alla ska äta: Om mat, makt och moral </i>bryter Elina Pahnke bröd med de som inte blivit inbjudna till middagsbordet, för att förstå vår tids hunger. Genom att följa kosten blottlägger hon samtidens konfliktlinjer - vilka som har makten att tillgodose människor med mat, och vilka som blir förvägrade det allra mest basala. </p><p><i>Alla ska äta</i> skiftar fokus - från människors bordsskick, till vad som faktiskt serveras. Elina Pahnkes bok börjar i en sorts hunger - hos de vars tallrikar är tomma, för att sluta i en annan sorts aptit: begäret, längtan efter en annan sorts ordning, som utgår ifrån människors behov. Kort sagt: ett samhälle där alla ska äta.</p><p></p><p><i>"</i>Alla ska äta<i> är en passionerad stridsskrift som belyser klassamhället genom mat och matproduktion"</i><br/>BTJ, Henrik Wiktor</p><p><i>"Det är en bok med stort patos och stora anspråk, skriven med ett slags hårt kontrollerad vrede."</i><br/>Svenska Dagbladet, Josefin de Gregorio</p>

<p>I Kriget mot livet tar journalisten Per Shapiro oss med på en fascinerande upptäcktsfärd till en uråldrig visdomstradition. Där hittar han en unik förståelse av Jordens ursprung och en ­möj­lig väg ut ur den högteknologiska dystopi vi har hamnat i.</p><p>Redan för tusentals år sedan långt innan det fanns ­avan­­cerad teknologi försökte shamaner varna för att en främ­­­mande intelligens skulle kunna ta män­niskor i ­besittning. Men bud­bärarna förintades och ­var­ningarna blev inte hörda. Vi människor har sedan, undan för undan, slitits loss från vår heliga förbindelse med planeten. Vi har fjärmat oss från ­naturen och från oss själva.</p><p>Detta krig mot livet är nu inne i sin turbulenta slutfas. Vi ­matas med budskapet att människans assimilering med den artifi­ciella intelligensen är något oundvikligt och att Homo sapiens om en genera­tion eller två kommer att vara ett ­minne blott.</p><p>»Vi är redan långt inne i den teknokratiska fällan. Förhäxade av våra skärmar sugs vi in i simuleringen, likt ett bytesdjur som fångas in av ormens ögon och inte förmår att röra sig. Den virtuella strypsnaran har oss hårt i sitt grepp, och ett ännu hårdare grepp har den om våra barn. Föreställningen om ett främmande, mani­pu­lativt ­inflytande över det mänskliga psy­ket och synen på planeten som ett ­levande väsen återfinns i olika tappning hos många ursprungsfolk. Särskilt väl finns denna världs­­­bild beskriven hos gnostikerna, de förkristna mystiker som förföljdes och utrotades av den romerska kyrkan under de första seklen av vår tideräkning. Fragment av deras lärdomar som kallats den mest censurerade kunskapen i människans historia har trotsat alla försök till utplåning som skett genom seklen. Som jag hoppas kunna visa kan gnostikernas urgamla läror hjälpa oss att förstå vår tids teknokratiska och livsfientliga världsutveckling. I dem finns svar på frågan hur vi har hamnat här och hur vi kan lära oss att återfå kontakten med planetens inneboende visdom.« PER SHAPIRO</p><p>Per Shapiro är undersökande journalist. Han har bland annat arbetat för Kaliber, P1 Dokumentär och Uppdrag granskning. Sedan några år tillbaka driver han den systemkritiska podden Folkets Radio. </p><p>Kriget mot livet utges av Folkets Radio och distribueras av Karneval förlag</p><p>SAGT OM BOKEN<br/>»Ska vår allt kraftfullare teknik gynna eller ersätta livet på jorden? Man behöver inte hålla med om allt i denna välskrivna och tankeväckande bok av en av våra modigaste journalister för att uppskatta den som ett oerhört angeläget inlägg i vår tids viktigaste diskussion.« MAX TEGMARK, AI-forskare och professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology, MIT</p><p>»Kriget mot livet är en bok om att se det mänskliga och det vackra som finns runtomkring oss och som vi behöver värna nu om vi vill bevara det för kommande generationer. Boken handlar om den värld vi riskerar att förlora om vi fortsätter fjärma oss från verkligheten och överlämnar oss till artificiella lösningar, system och en skenbart oundviklig samhällsutveckling. Det är en bok som ger lust och mod att återerövra ansvaret för vår samtid och andras framtid.« SUSANNE DODILLET, idéhistoriker</p><p>»Du kan läsa Kriget mot livet som vilken annan populärvetenskaplig bok som helst. Då är det en spännande och välskriven bok om uråldrig visdom. Men du kan också välja att vara öppen för det magiska, och ta in bokens budskap på dess mystiska nivå. Gör du det kan Kriget mot livet bli livsomvälvande. Den kan hjälpa dig att återfå den ­förlorade kontakten med Moder Jord och få syn på vad som nu hotar mänskligheten. Kriget mot livet är en sann ögonöppnare.« KARIN NORDLANDER, samtalsterapeut, författare och mystiker</p><p>»Ett sofistikerat perspektiv, helhetsgrepp och nyanserat utforskande av vad som går att läsa mellan våra historieböckers rader. Ett ödmjukt sammanflätande av dåtid, nutid och framtid förankrat i en research som saknar motstycke. Kanske kan de olika forskarnas teorier som presenteras och flätas samman kännas otippade eller till och med fullkomligt omaka för det ovana ögat. Men ge pusslet sin tid, låt de olika aspekterna få tala till punkt. Det här är grävande journalistik på sin mest essentiella nivå.« ANNA VILD, musikpoet &amp; aspirerande etnolog/kulturanalytiker</p>