Litteraturvetenskap

I Selma Lagerlöfs anda heter det i statuterna för priset, en anmodan som förstås kan tolkas på olika sätt och ger möjlighet till vitt skilda beskrivningar. Men att den djupt humanistiska och medmänskliga källådern strömmar genom Lagerlöfs böcker är väl något att ta fasta på.<br/><br/><br/>Som en vit atlantångare står Mårbacka där i den friska, värmländska grönskan. Men när Selma Lagerlöf återköpte gården var den ännu målad i falurött och belägen lite närmre marken. Mårbacka är värt sin egen historia och även den finns att ta del av i författarskapet. Ett berättelsens trofasta nav har Mårbacka varit, liksom en magnet för ständiga återkomster för en litteraturintresserad allmänhet. Litterära seminarier, program och allehanda marknader har funnit en både genuin och storslagen miljö här i hjärtat av Fryksdalen.<br/><br/>År 1984 delades Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris ut för första gången och då till Birgitta Trotzig. Många, totalt 38 författare är de som tilldelats priset till och med 2021 som tilldelades Niklas Rådström. I "Kära Selma"! återges samtliga tacktal som hållits, det med undantag från ett fåtal författare som inte hållit några tal.<br/><br/>Pristagarna vars tal återges i "Kära Selma!"<br/>Sara Lidman, Göran Tunström, Lars Ahlin, Kerstin Ekman, Lars Andersson, Lars Gyllensten, Tove Jansson, Georg Henrik von Wright, Ulla Isaksson, Rolf Edberg, Per Olov Enquist, Göran Palm, Kristina Lugn, Torgny Lindgren, Agneta Pleijel, Peter Englund, PC Jersild, Sigrid Combüchen, Birgitta Stenberg, Lars Jacobson, Barbro Lindgren, John Ajvide Lindqvist, Lars Gustafsson, Ellen Mattson, Klas Östergren, Kjell Johansson, Lotta Lotass, Stewe Claeson, Sara Stridsberg, Lars Norén, Carola Hansson, Kristina Sandberg, Monika Fagerholm, Niklas Rådström

Pippiperspektiv - starka röster om världens starkaste flicka! Under 75 år har hon erövrat världen. Roat, förundrat, ifrågasatt och provocerat. Älskad av barn och framburen som en frontfigur och symbol för det fria och anti-auktoritära är Pippi Långstrump lika aktuell nu som hon var då Astrid Lindgren skrev första boken om henne, mitt under brinnande världskrig. Ingen tycks oberörd av Pippi Långstrump! Pippiperspektiv är en jubileumsbok där kända skribenter och tecknare i ord och bild presenterar sin bild av Pippi Långstrump. Originella, roliga, tänkvärda texter och intervjuer av skarpa svenska och utländska skribenter, fantastiska nyritade illustrationer, många foton och mycket kuriosa om Pippi ryms i denna påkostade hyllningsbok. Bland de medverkande finns Susanna Alakoski, Jens Andersen, Kitty Crowther, Jan Eliasson, Tarja Halonen, Agnes Lidbeck, Inger Nilsson, Suzanne Osten, Roland Paulsen, Pipilotti Rist, Meg Rosoff, Alicia Vikander, Björn Ulvaeus och många fler!

<b> "En livsbejakande liten pärla! ... Lycklig kärlek är svårt att skildra. Men Emma Hamberg lyckas över förväntan." <i>Ingalill Mosander, Aftonbladet</i></b><br/><br/><b>"Emma Hamberg är en av våra finaste författare av feelgood ... en alldeles underbar och mycket rolig kärlekshistoria där verkligheten verkligen överträffar dikten!"<i> Kenneth Gysing, Femina (Betyg: 5 av 5)</i></b><br/><br/><b>"Briljant rom-com ... Härliga feelgoodförfattaren Emma Hamberg skildrar ett omtumlande år i sitt liv med massor av humor, ärlighet och acceptans. Låt detta bli en storsäljande stötteroman till alla starksvaga kvinnor."<i> Kerstin Särneö, Tara (betyg: 4 av 5)</i></b><br/><br/><b>"Sorgligt, känsligt och vansinnigt roligt" <i>Lena Jonsson, Skaraborgs Allehanda</i></b><br/><br/>1. Jag vakar vid min mans sida medan han svävar mellan liv och död. (Check!)<br/><br/>2. Jag får hem min man levande från sjukhuset! Men med komplicerade hjärnskador. (Check!)  <br/><br/>3. Vi kämpar för vår kärlek i många år, men till slut går det inte längre. (Check!) <br/><br/>4. Vi skiljer oss, men jag vet att jag aldrig kommer kunna träffa någon annan. För det värsta man kan göra är att lämna en sjuk människa i sticket. (Check!)   <br/><br/>5. 1986 är jag i Paris. Där dyker en bedårande yngling upp. Vi hänger bara en dag, men han fyller flera sidor i min tonårsdagbok. Trettio år senare dyker han upp igen. (Check!) <br/><br/>6. Min yngsta dotter fångar hela situationen i en enda mening: "Alla i den här familjen beter sig som fjortisar, utom jag. Som är fjorton." (Check!) <br/><br/>7. Förvirringen är total. (Check!) <br/><br/>8. Jag skriver en bok om mig, mina vänner, mina barn, min exman och den där killen som jag mötte i Paris. Det är en berättelse om kärlek. Hur kärlek förändras, tänds, slocknar, slår till med galen kraft och räddar världen. I alla fall min värld. (Check!) <br/><br/><b>Emma Hamberg</b> är författare, illustratör, matkreatör och programledare. <b><i>Resten av allt är vårt </i></b>handlar om ett omtumlande år i hennes liv och är hennes åttonde bok för vuxna.

Vad ska man tänka på när man skriver för barn? Är det andra saker än när man skriver för vuxna? Vad är ens en barnbok? Och hur blir de riktigt bra?<br/><br/><i>Konsten att skriva barnböcker</i> är en essäbok som djupdyker i det specifika i att skriva för barn: Vad man bör och inte bör och inte kan låta bli att tänka på. Utifrån sina egna erfarenheter och tankar och en hel del efterforskningar närmar sig författarna svaret på frågan: <i>Men hur gör man då?</i><br/><br/>Det är en bok för dig som läser, skriver, vill skriva eller bara bryr dig om böcker för barn och unga. Läs från pärm till pärm eller hoppa fram och tillbaka mellan de olika delarna, hitta svaren som passar just dig. Att skapa barnböcker är ingen exakt vetenskap, det är en konst och ett hantverk, som vilket annat skrivande som helst. Bara lite roligare.<br/><br/>Sara Ohlsson skriver böcker för barn och ungdomar i olika åldrar och Klara Bjelkenäs har varit redaktör för en stor mängd barn- och ungdomsböcker, bland annat böcker som Sara har skrivit. Tillsammans har de skrivit <i>Konsten att skriva barnböcker</i>, med omslag och illustrationer av Lisen Adbåge.<br/><br/><i>Konsten att skriva barnböcker</i> ingår i bokserien <i>Böcker om böcker</i>. Det är böcker för vuxna om barnlitteratur, av de som själva skapar den.

Ingen älskar och hatar, åtrår och bedrar, så fräckt och så storslaget som de grekiska gudarna. Och få kan levandegöra deras äventyr så skickligt som Stephen Fry. Med sin häpnadsväckande kunskap om den klassiska litteraturen, och med en värme och träffsäkerhet som gjort honom till en av Englands mest folkkära komiker, berättar Fry vad som faktiskt hände, när det begav sig, i de odödliga grekiska gudarnas kretsar. Sagorna om Atenas födelse ur Zeus huvud, Persefones vandring i dödsriket, Eros och Psyches svindlande kärlekshistoria - här blir de högrelevanta och fullkomligt mänskliga, även för oss dödliga. Mythos - de grekiska myterna återberättade av Stephen Fry har blivit en av de senaste årens stora internationella succéer.

  2019 fyller Hjalmar Bergmans roman Markurells i Wadköping 100 år och har i projektet "Sverige läsers förfrågan utsetts till författarens bästa roman av Hjalmar Bergman Samfundet. Denna roman har inte ägnats någon separat studie förutom Inger Borgströms licentiatavhandling som nu omarbetats till en bok.  Att Hjalmar Bergman hade en deterministisk och fatalistisk världsåskådning är känt, vad Inger Borgström tillför är att han gestal­tar den i sin roman Markurells i Wadköping. I novellen Herr Markurells död finner vi också apokatastasis, det vill säga föreställningen om alltings återställelse, vilket är en specifik form av fatalism vilken vi enbart finner i Markurells i Wadköping och som kan kopplas till den sociala och eko­nomiska turbulens som rådde vid verkets tillkomst.   Determinism, fatalism och apokatastasis fogas samman till att allt som sker har sin orsak och styrs av en makt som leder orsakskedjan till återställelse. I verken finner vi reminiscen­ser från såväl skönlitteratur, filosofisk och psykologisk fack­litteratur, bibeln, tidsanda som personliga relationer och upplevelser. I ett litteratursociologiskt perspektiv determine­ras framställningen av Bergmans beläsenhet, samtid, eko­nomi och privatliv.  <br/><br/><i>När jag läser om Markurells i Wadköping och novellen Herr Markurells död med Inger Borgströms tolkningar som fond är det just det trösterika i romanen som slår mig. Vi har alla en markurell i oss som vill styra och ställa med verkligheten. Men det är först när vi accepterar vår otillräcklighet vi kan finna ro, när vi med Markurells ord förstår att allt som drabbar oss är konstigt men alls inte underligt . Förklaringar till varför vi gör som vi gör i relationer, i samhället finns, men det kan ta ett helt liv att upptäcka dem.</i><br/><br/>Stefan Eklund i Under strecket  i SvD

J R R Tolkiens <em>Ringarnas herre</em> är en klassiker som antagit mytiska proportioner. Idag refererar många till boken som om man talade om en av mänsklighetens skapelseberättelser. I mörka tider vänder sig människor till verket för tröst.<br/><br/><br/><br/>2023 är det 50 år sedan Tolkien dog och hans verk är mer läst och omtalat än någonsin.<br/><br/><br/><br/><em>Ringens återkomst </em>samlar texter av skarpa skribenter och Tolkienprofiler som skärskådar vad verkets lyskraft består i, och varför det ständigt tycks återaktualiseras. Det handlar om böckernas inspirerande förmåga att finna hopp i det hopplösa och om högerrörelsernas annektering av Tolkiens symbolvärld. Om Tolkiens språkskapelser och hur de ger förståelse för exilens villkor, om Tolkien som teolog och om Tolkien som traumatiserad av första världskrigets skyttegravar.<br/><br/>Inger Edelfeldt minns också tiden som Tolkien-illustratör och Finn Zetterholm berättar om fadern Tore Zetterholm och hans översättning av den första svenska Tolkienutgåvan: <em>Hompen</em>.<br/><br/><em>Ringens återkomst</em> är en bok för alla som fascineras av J R R Tolkiens värld.