Böcker

<b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. 

<b>AUGUSTPRISNOMINERAD!</b><br/><br/><b>När livstidsdomen föll gick det &quot;en kallsvett&quot; genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt.</b> Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse. <br/><br/>Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.<br/><br/>Utifrån en unik arkivskatt &ndash; sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning &ndash; skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.

En gång i tiden var de gestalter och händelser som alla i Sverige kände till: Ane den gamle som offrade sina barn för att få evigt liv, Ingjald illråde som enade riket genom svek och våld, slaget på Bråvallarna som var så väldigt att himmel och jord tycktes störta samman. Man läste om dem i skolan, konstnärer skildrade dem på monumentalmålningar och i skulpturer, författare skrev dikter, pjäser och romaner om dem. De återgavs i den vetenskapliga litteraturen, knöts till verkliga platser i landskapet och tillhörde allmänbildningen, den gemensamma kunskapen. Under det senaste århundradet har historikerna omvärderat dessa berättelser om Sveriges forntid och avfärdat dem som sagor. Det har lett till att de numera har fallit i glömska men så hade det inte behövt bli. Sedan länge har ingen trott att Odysseus, Teseus eller Romulus och Remus har funnits i verkligheten, men ändå fortlever berättelserna om dem och fortsätter att fascinera oss. Varför skulle det vara annorlunda med de svenska berättelserna? De är minst lika fängslande som de antika grekiska och romerska sagorna, och har lika många lager av mening och djup. <br/><br/>I <i>Händelser ur Sveriges ohistoria</i> presenterar Daniel Sävborg elva sådana berättelser om Sveriges forntid. Dessutom visar han hur de har förvandlats med tiden, tolkats och omtolkats och både roat och berört människor på djupet. Det gör han inte minst genom att diskutera de konst och diktverk som bygger på berättelserna. För inte så länge sedan var dessa verk välkända, men i dag är de i hög grad bortglömda, efter som de är svårbegripliga för en publik som inte känner till bakgrunden. Boken gör en försvunnen del av kulturarvet känd och levande igen. Med kunskap om de klassiska berättelserna om den svenska forntiden blir många konstnärliga verk tillgängliga på nytt, och många platser runt om i Sverige blir åter laddade med mening och mystik.   <br/><br/><b>Daniel Sävborg</b> (född 1965) är sedan 2010 professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han har främst bedrivit forskning om fornisländsk eddadiktning och sagalitteratur samt svensk medeltidshistoria och folklore. I synnerhet intresserar han sig för förvandlingen av berättartraditioner, liksom de olika innebörder som olika personer och olika generationer har funnit i samma berättelser.

De ansågs finnas överallt omkring oss och de kunde uppträda i alla tänkbara former och med olika uppsåt. Det handlar om folktrons väsen och så som de framstår i folklorens fantastiska och brokiga värld av berättelser och föreställningar. Folkloristen Tora Wall berättar i detta bildrika praktverk om den nordiska folktrons många olika väsen. Vi får bland annat möta lockande skogsrån med ihåliga ryggar, irrande lyktgubbar, svarta hundar från Bohuslän, asagudar, maror, spöksvin, lindormar och gastar. Bered dig på magisk läsning med anor från bondesamhällets folktro samt vikinga- och medeltidens föreställningsvärldar.

Allt hände på 1960-talet. Vietnamkriget, Kulturrevolutionen i Kina, Pragvåren, gruvstrejken vid LKAB, morden på president John F. Kennedy, Robert Kennedy och Martin Luther King i USA. Ett antal länder i Afrika gjorde sig fria. Och inte minst revolterade studenter runt om i Europa. I Sverige putsades folkhemmet allt prydligare och statsministern hette sedan 1946 Tage Erlander. När de som föddes åren efter andra världskriget närmade sig slutet av tonåren förändrades landet totalt. Allt fler fick möjlighet att studera vid universiteten. Gamla unkna moralbud föll och vi fick en sexuell frigörelse, inte minst sedan p-pillret släppts fritt i maj 1964. I bakgrunden fanns hela tiden popmusiken. Det började med att fyra unga män från Liverpool, Beatles, lät håret växa och började skriva egna låtar. Den rikt illustrerade <i>Vi minns 60-talet</i> ingår i en serie med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle. Tidigare har <i>Vi minns 40-talet</i> och <i>Vi minns 50-tale</i>t utgivits.<br/><br/><br/><br/>"Boken är mycket mer än bilder med en korttext, det mest intressanta får man veta mer om. En härlig nostalgitripp!" Expressen

Vid varje vändpunkt i människans historia har hästen funnits där &ndash; från civilisationernas uppkomst till den industriella revolutionen. Med hästens hjälp har människan sprängt det möjligas gränser gång på gång, gjort oss både starkare och snabbare. Den tid då hästen fortfarande var en självklar del av vardag och arbete ligger alldeles om hörnet. Och sedan dess har den fått nya roller. <br/><br/>Den här boken vänder sig till alla som älskar hästar och vill veta mer om dess historia som människans eviga följeslagare. I text och bild berättas om dess insatser i krig, upptäcktsresor, arbete och &ndash; i vår egen tid &ndash; inom idrott, terapi och rekreation. <br/><br/> <br/><br/>Och bakom allt skymtar frågan: Var hade människan befunnit sig om det inte vore för hennes allra bästa vän &ndash; hästen?

En guide till de 250 viktigaste slotten och herrgårdarna i Sverige. Den tar dig från stora kungliga slott till små herrgårdar i trä, från medeltidens borgstuga på Glimmingehus till det nya Jubileumsrummet på Stockholms slott.<br/><br/>En bok om historia, arkitektur och kulturlandskap, men också om människorna som bodde här och varför de byggde.<br/><br/>Boken är illustrerad med ca 1 000 fotografier och 280 kartor. Slottsägarna har generöst öppnat dörren till sina källarvalv, salonger och stora salar. Till varje slott hör en vägbeskrivning, uppgifter om ägare och om det är öppet för allmänheten. Boken utkom första gången 2006 och detta är en aktualiserad utgåva.