<p>Bästsäljaren och ettan på New York Times och The Sunday Times topplistor äntligen på svenska! Rikt illustrerad med vackra akvareller.</p><p>En vardagsfilosofisk tankebok, en modern fabel och en hjärtevärmande berättelse om vänskap och gemenskap.</p><p>Illustratören Charlie Mackesys bilder har berört en hel värld. I debutboken "Pojken, mullvaden, räven och hästen" bjuder han in till en sagolik skogspromenad med fyra vänner som diskuterar vad som är viktigt i livet på riktigt: Vad är mod? När är du lycklig? Och finns det något problem som inte blir lite bättre av att äta tårta?</p><p>En bok för alla, om modet att våga be om hjälp och värdet av att vara snäll, mot sig själv och mot andra. Och, minst lika värdefullt, om kärleken till tårta!</p><p>En fin present till den du älskar, inklusive dig själv.</p><p>- - - - - - - - - -</p><p>"Det här är bland det finaste jag har läst. En hyllning till vänligheten och kärleken. - - - Det är nästan den enda bok man behöver." Go'kväll</p><p></p><p>"...det var länge sedan jag läste något som gjorde mig så glad och eftertänksam... de fyra vännernas filosofiska tankar och resonemang fick mig att tänka bra, glada och tacksamma tankar." Blekinge Läns Tidning</p><p></p><p>"Tröst, råd och visdom för stora och små." Norra Skåne</p><p></p><p>"Den här golvade mig!" Amelia Adamo, M-magasin</p>

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

Språk är ytterst centralt för oss människor i nästan allt vi gör. Hur är förhåller sig matematik till språk? Man kan med fog hävda att matematik är ett ämne med ett stort antal språkliga sidor. I denna bok tar sju personer från skilda områden upp matematikens språkligheter ur sina respektive perspektiv. Resultatet är ett brett och fascinerande landskap, där matematik som rent räknande är en smal och porlande rännil. Författarna som beskriver sin syn på matematikens språkliga kvaliteter är: Christer Kiselman, professor i matematik, Uppsala universitet; Håkan Lennerstad, docent i tillämpad matematik, Blekinge Tekniska högskola; Lars Mouwitz, matematiklärare och doktor i teknologi och yrkeskunnande, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborg; Madeleine Löwing, doktor i matematikdidaktik, Göteborgs universitet; Bo Göranzon, professor i yrkeskunnande och teknologi, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm; Östen Dahl, professor i lingvistik, Stockholms universitet; Christer Bergsten, docent i matematikdidaktik, Linköpings universitet

<p>"Det &auml;r en rik, underbar bok, fylld av m&auml;nsklig v&auml;rme i ett svalnande universum."<br/><em style="font-size: 1.125rem;">G&ouml;ran Greider, Aftonbladet</em></p> <p>&rdquo;Vi beh&ouml;ver fler r&ouml;ster som Julia Ravanis: kunniga, entusiastiska, n&ouml;rdiga och gener&ouml;sa. Sk&ouml;nheten i kaos&auml;r en mycket lyckad debut.&rdquo;<br/><em>G&ouml;teborgsposten</em></p> <p>&rdquo;Hennes v&auml;lskrivna bok i beh&auml;ndigt format f&aring;r g&auml;rna inspirera fler experter att skriva l&auml;tt om tunga &auml;mnen.&rdquo;<br/><em>Expressen</em></p> <p><em>Sk&ouml;nheten i kaos</em> tar ner den teoretiska fysiken p&aring; jorden och j&auml;mf&ouml;r den med m&auml;nskliga erfarenheter. F&ouml;rklaringar av svarta h&aring;l, sammanfl&auml;tade elektroner och str&auml;ngteori varvas med reflektioner om l&auml;ngtan och frustration, om att bli k&auml;r och k&auml;nna andra m&auml;nniskors blick p&aring; en sj&auml;lv.</p> <p>Det h&auml;r &auml;r ett litter&auml;rt f&ouml;rs&ouml;k att f&ouml;rst&aring; sk&ouml;nheten i det kaos som pr&auml;glar den moderna fysiken &ndash; liksom erfarenheten av att leva i det 21:a &aring;rhundradet.</p> <p>&rdquo;Ravanis bok har just det lite skissartade, s&ouml;kande, som en bra ess&auml; ska ha. Den erbjuder &ouml;ppningar f&ouml;r reflektion och samtal, inte f&auml;rdiga l&ouml;sningar och facit. Den fungerar b&aring;de som en ing&aring;ng f&ouml;r l&auml;sare som inget alls vet om &auml;mnet och en utg&aring;ngspunkt f&ouml;r vidare samtal om fysik, litteratur, relationer och, ja, allt.&rdquo;<br/><em>Svenska Dagbladet</em></p>

<p>År 1972 utkom en bok med titeln "Från Platon till Lenin: de politiska idéernas historia" skriven av idéhistorikern Sven-Eric Liedman, sedermera känd professor och författare till uppmärksammade böcker som "I skuggan av framtiden: modernitetens idéhistoria" (Augustvinnare 1997) och "Ett oändligt äventyr: om människans kunskaper".</p><p></p><p>"Från Platon till ..." har blivit något av ett standardverk om de ledande politiska tänkarna genom tiderna. Boken har följt med sin tid, och under åren har titeln ändrats i takt med ämnets uppdatering. Vid förra titelbytet fick den heta "Från Platon till kriget mot terrorismen" medan denna femtonde omarbetning bär titeln "Från Platon till demokratins kris". Så gott som allt som handlar om tiden efter 1945 är nytt.</p>

<p><b>En av det västerländska tänkandets mest grundläggande skrifter</b></p><p><i>»Du är avskyvärd, Sokrates, som tolkar mina ord så att de blir lättare för dig att förvränga.« </i></p><p><i>»Ingalunda, min bäste vän. Säg bara tydligare vad du menar.«</i></p><p>Platons Staten är världslitteraturens första utopiska verk och den äldsta klassiska diskussionen om rättvisa. <br/>Med sina argument om jämlikhet och vikten av att försaka sin makt är det fortfarande en radikal och omstridd bok, 2400 år senare. <i>Staten</i> är också den första filosofiska undersökningen av »det inre livet« som begrepp, samt en skarpsinnig reflektion över filosofins natur. Dess idélära, med den berömda grottliknelsen, har haft omätligt inflytande på litteraturen. På det hela taget är det svårt att övervärdera <i>Statens</i> status som klassiker i världslitteraturen. <br/>Här i svensk översättning av Magnus Dalsjö, reviderad av David Tabachovitz. </p><p>PLATON [428-347 f.Kr] var en grekisk filosof, matematiker och författare. Ingen annan filosof har haft mer inflytande på den västerländska traditionen. Kristna kyrkan är starkt påverkad av Platons idélära och med verk som <i>Staten</i> grundades den politiska filosofin. Dess betydelse för hela västvärldens idé- och samhällsdebatt är oöverskådligt och än i dag läses och diskuteras skriften ivrigt. Platon instiftade c:a 387 f.Kr. i antikens Athen sin egen akademi, västvärldens första institution för studier i filosofi.  </p>

Michel Foucault är en central gestalt i den europeiska intellektuella diskussionen genom sina framställningar av vansinnets, fängelsets och sexualitetens historia. Hans första stora arbete var just Vansinnets historia (Histoire de la folie à l'âge classique). Det franska originalet publicerades 1961 och boken är nu tillgänglig i en sjätte svensk ombruten och översedd upplaga. Foucault vill visa hur uppfattningen om vansinne och vad som är "normalt" beteende har förändrats över tiden liksom samhällets sätt att hantera vansinnet i olika institutioner. Han sammanbinder dessa förändringar med de grundläggande civilisationsuppfattningar som format det europeiska tänkandet sedan medeltiden. Sune Sunesson ger i sin inledning en insiktsfull presentation av Foucaults arbeten och utveckling.