Litteraturvetenskap

Stig Björkman har fått en unik möjlighet att intervjua Oates, först via telefon och fax och sedan i hennes hem i USA. Det har resulterat i en personlig bok där Oates berättar öppenhjärtigt om sin uppväxt, om hur hon arbetar som författare och universitetslärare och om sina litterära influenser. Men också om sitt intresse för att gestalta det ofta våldsamma amerikanska samhället och om sin syn på landet nu och historiskt. Boken innehåller också en essä av Stig Björkman där han tar upp signifikanta verk och teman i Oates rika produktion, fram tills boken The Tattoed Girl kom ut år 2003.

Kurdo Baksi och Stieg Larsson var två vänner som ofta fick täcka upp för varandra, ständigt måna om att värna om sina privatliv eftersom de levde under ständiga hot från nynazistiska grupper. De kallade varandra lillebror och storebror.<br/><br/>I sin mycket personliga biografi beskriver Kurdo Baksi deras samarbete, deras många och långa diskussioner, Stiegs enorma arbetskapacitet, hans energi och idérikedom men också oron för Stiegs hälsa och hans kompromisslösa sidor och envishet som ibland satte krokben för honom själv. Han skildrar också hur hans stora intresse för deckargenren lockade honom att skriva.<br/><br/>Den här boken ger röst och kropp åt Stieg Larsson, och vi får en unik inblick i vem Stieg Larsson var både som människa och författare.

<i>"Skugge är en briljant stilist ... Det är en svår konst att vara så kompromisslös; att skriva så fult, så rått, så rytmiskt, som hon gör. Ett geni är vad hon är".<br/>Lisa Magnusson, Expressen</i><br/>Jag trodde att jag var så dålig, att jag snart skulle bli utbytt för att jag var så dålig. Jag älskade att skriva, jag var alltid i trans när jag skrev. Jag mådde bara bra i skrivandet. Orden bara kom till mig, de vällde fram. I <i><b>40 -constant reader</i></b> skriver Linda Skugge kort, vasst och ärligt om sig själv, omvärlden och livet som skrivande och läsande människa. Om att fylla fyrtio och googla trailerpark-hus för att kunna bo billigt så att man har råd att skriva böcker. Om att tatuera Bret Easton Elliscitat disappear here på kroppen. Om att läsa om alla sina gamla texter utan att hitta det som sägs vara så hemskt. Om att maniskt läsa bok efter bok, för att förstå verkligheten bättre. Om en önskan att bli förstådd som Linda Skugge och inte Linda Skugge.<br/><b>Linda Skugge </b>är producent för Teater Brunnsgatan Fyra, driver eventbyrån Skugge&co och skriver böcker.<br/><i>"Jag började läsa på vägen hem och kunde sedan inte sluta För hur ovanligt är det med en kvinna som vägrar att behaga och hur bra måste man inte skriva, hur stensäker stilist måste man inte vara för att kunna göra rätt självupptaget ältande till inte bara underhållande utan faktiskt god litteratur? Och hur modig är man inte när man vågar lägga sitt hjärta för alla att se".</i><br/>Annelie Dufva, Sveriges Radio Kulturnytt

För att fira H.C. Andersens 200-årsdag utgav Centrum för Danmarksstudier och Makadam förlag denna bok, där tolv svenska och två danska författare och forskare skriver om hans förbindelser med Sverige och svenskarna förr och nu. H. C. Andersen var en av sin tids stora resenärer och gjorde sex resor enbart till Sverige, där han umgicks med berömdheter, föll i förundran inför naturen och imponerades av gruvor och maskinteknik. Om en av resorna skrev han den märkliga boken <i>I Sverrig</i>. Andersen var vän med Fredrika Bremer och förälskade sig i Jenny Lind. Han lyssnade på lundensisk studentsång och försåg komponisten J. A. Hägg med texter. När hans hundra årsdag firades trettio år efter hans död hyllades han i en artikel signerad »August Strindberg, elev av Andersen«. Med tiden har hans elever bland svenska författare blivit många. Kanske flög Nils Holgersson över Sverige tack vare H. C. Andersen. Astrid Lindgren inspirerades av hans eventyr och Maria Gripe av hans skuggfilosofi, Birgitta Trotzigs roman <i>Dykungens dotter</i> bygger på en av hans berättelser, och P. O. Enquist porträtterade honom i sitt drama <i>Från regnormarnas liv</i>. Alla dessa förbindelser kartläggs i denna boks fjorton essäer, som också tolkar »Tummelisa« som ett androgynt eventyr, närläser den rövarromantiska »En historia från klitterna« och sätter in Liden Kirsten i sitt operasammanhang. Vidare jämförs olika svenska översättningar av »Kejsarens nya kläder« och Fredrik Bööks stora Andersenbiografi analyseras. I bokens andra avdelning trycks på nytt fjorton svenska texter om Andersen, några av dem välkända, andra värda att räddas från glömskan. I bokens omfattande bibliografi finner man de många spåren, från dödsåret 1875 till i dag, av H. C. Andersens underbara resor i Sverige.

Att uppfinna ensamheten är Paul Austers gripande och personliga meditation om faderskap. Genom en mosaik av bilder, sammanträffanden och associationer behandlar berättaren sin far, separationen från sonen och den ensamhet som författandet innebär. <p>Paul Auster är en amerikansk författare. Han är gift och har en dotter med författaren Siri Hustvedt. De bor i Brooklyn, New York.</p> <p>"Det som gör "Att uppfinna ensamheten" till en tankeväckande bok är att den har sin utgångspunkt i det kroppsliga och att den vågar laborera med det självklara, men ack så svåra, polerna liv och död." Aftonbladet</p>

<p><i><b>Boken om Beck är en lättläst och bra biografi som täcker in det mesta i ämnet. Bibliotekstjänst</b></i></p><p><i><b>Erlandsson har skrivit en mycket läsvärd bok om författarparets gärning. ... "Boken om Beck och Sjöwall-Wahlöö och tiden som for" är både gedigen och fascinerande läsning inte minst beroende på att den förenar en tillbakablick på ett Sverige som gått förlorat och ett kärlekspar som levde i en fruktbar symbios med varandra och tiden. Lena S. Karlsson, Dala-Demokraten</b></i></p><p>Under åren 1965 till 1975 kom författarna Maj Sjöwall och Per Wahlöö ut med tio böcker om kriminalkommissarie Martin Beck. Sviten fick titeln Roman om ett brott och skulle bli banbrytande. Så här kunde deckare skrivas! </p><p>Så här kunde Sverige skildras! Maj och Per var glödande kommunister, men också ett innerligt kärlekspar. Reportrar som träffade dem hade svårt att skriva artiklarna efteråt, för vem sa egentligen vad? De föll varandra i talet, alltid tillsammans, alltid sammanflätade. Så Boken om Beck är en berättelse om litteraturhistoria, men också en kärlekshistoria.</p><p>Roman om ett brott skapade det svenska deckarundret. Det är svårt att tänka sig en Wallander, en Salander eller en Van Veeteren utan Martin Beck.</p><p>Utifrån en mängd intervjuer och hittills opublicerade brev och dagböcker tecknar Johan Erlandsson bilden av ett av svenskt 1900-tals  mest betydande författarskap.</p><p>Johan Erlandsson är författare och journalist. Han debuterade 2009 med en biografi över Allan Edwall. 2016 kom det historiska reportaget Desertörerna, om de amerikanska Vietnamdesertörerna. Till vardags är han reporter på tidningen Kommunalarbetaren.</p><p><i><b>Fascinerande läsning, mycket tidsskildring. ... Johan Erlandsson tvinnar journalistiskt rappt ihop Sjöwall Wahlöös liv och deras litteratur så att miljön där Beck skapades blir brett belyst. Bodil Juggas, Arbetarbladet </b></i></p><p><i><b>Johan Erlandssons fack-prosa studsar fram i sådant tempo att man nästan kan förnimma hur Maj Sjöwall rökhest hejar på med sin stockholmsdialekt: Hörru grabben, haka inte upp dig på det där, nu kör vi vidare! ... Texten rinner motståndslöst över sidorna. ... Det är spännande läsning, aldrig tråkig och Erlandsson lyckas faktiskt bygga en hel kronologi kring Sjöwall-Wahlöös liv via böckerna, ända fram till Sjöwalls död i Landskrona i april 2020. Per Hellgren, Eskilstuna-Kuriren </b></i></p><p><i><b>Johan Erlandsson har kanske skrivit den ultimata boken om Sjöwall Wahlöö. Den är författad på gedigen tidningsprosa, ohyggligt underbyggd. Kjell E Genberg, Dast Magazine</b></i></p><p><i><b>Erlandsson har ett öga för detaljer som fångar personerna han berättar om. ... Men författaren blundar inte heller för det mörka... Boken om Beck och Sjöwall-Wahlöö och tiden som for är en bok som glider ner lätt, som att äta tårta med lite malört i för att använda Maj Sjöwalls eget uttryck. Erik Haking, Flamman</b></i></p>

<p>Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn.</p><p></p><p>I 2023 års utgåva finns bidrag av bland andra Bengt Berg, Love Derwinger, Clara Diesen, Jonas Ellerström, Håkan Forsell, Anna Victoria Hallberg, Malin Isaksson, Hedvig Ljungar, Sinziana Ravini, Eva Runefelt, Ingela Strandberg, Kerstin Strandberg, Magdalena Sørensen, Per Wästberg och Olof Åkerlund.</p><p></p><p>Kerstin Ekman tilldelades 2022 De Nios Stora pris "för ett författarskap präglat av en levande skärpa, omistlig närvaro och storslagen humanism". Hon presenteras genom en längre intervju av Ola Larsmo som avslutar kalendern.</p><p></p><p>En utvald konstnär utformar omslaget och ett flertal av inlagans illustrationer. I år är det Inger Edelfeldt som fått uppdraget och som i samarbete med formgivaren Elsa Wohlfahrt Larsson står för den grafiska profilen.</p>