Det kommer aldrig vara för sent för att göra så mycket som möjligt för att undvika framtida klimatförändringar och andra miljöhot mot vårt samhälle. Det finns dessutom så mycket vi kan göra redan nu - inte minst här i Sverige. Finns det något annat land i världen som har bättre förutsättningar?<br/><br/>Pär Holmgren beskriver de utmaningar vi står inför och vad vi behöver göra för att ställa om samhället i en hållbar riktning. Han ställer även de viktiga följdfrågorna: Varför gör vi inte det som vi egentligen vet att vi borde göra? Varför stannar vi kvar i ett system som sakta men säkert försämrar förutsättningarna för framtida generationer? Det är frågor vi alla måste ställa oss.<br/><br/>Det är dessutom frågor som vi kommer få från våra barn och barnbarn. Vi har fortfarande möjligheten att i framtiden kunna svara att vi verkligen gjorde så mycket som möjligt. Men då måste vi börja göra det. Nu.<br/><br/>Det här är en bok för dig som vill lära dig mer om hur de stora globala utmaningarna hänger ihop, och dessutom få fler argument för varför vi behöver göra så mycket som möjligt.

<p>Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster! Visst är biologisk mångfald viktigt men hur viktigt är den? Och hur ser alternativ, konsekvenser och vägval ut vad gäller bevarandet av mångfalden? I den här boken har mer än 50 forskare i lika många bidrag beskrivit olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster och utifrån sin verksamhet exemplifierat och reflekterat över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig därmed både till en bred allmänhet och till forskare som vill bilda sig i ämnen som de själva inte är fackkunniga i. Den är särskilt relevant för alla som på något sätt professionellt intresserar sig för hållbar utveckling. Målet är att visa på hur mångfasetterat vårt beroende av naturen är även om vi idag lever i ett modernt och urbant informationssamhälle.</p><p>Idén till boken har väckts av Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och många av författarna är också medlemmar i rådet. Boken är utgiven av SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) som är en enhet vid Sveriges lantbruksuniversitet. CBM blev till som ett svar på Sveriges undertecknande av FN:s konvention om biologisk mångfald för att underlätta genomförandet av Sveriges internationella åtagande.<br/></p>

<p>"Å alla miljöaktivisters vägnar, vill jag be om ursäkt för den skrämsel­propaganda som vi har spridit om klimatet de senaste 30 åren. Klimatförändringarna är verkliga, men de leder inte till vår undergång. De är inte ens vårt mest angelägna miljöproblem."</p><p>Så inleddes en artikel som Michael Shellenberger ­publice­rade år 2020. Artikeln sände chockvågor bland miljöengagerade ­världen runt som ansåg att "miljöhjälten" hade svikit. </p><p>I boken Inställd apokalyps utvecklar Michael Shellenberger argumenten för varför han anser att miljörörelsen de senaste decennierna har misstagit sig inte bara om klimatet, utan även om en rad andra frågor, som förny­bara energi­källor, jordens matförsörjning, kärnkraft och välståndsutveckling.</p><p>I sin bok visar författaren även att flera av de populära ­symbolfrågor som miljöaktivister har propagerat för inte är sakligt grundade: Green­peace räddade inte valarna. Skogsbränderna har inte blivit fler. Amazonas är inte världens lungor. Isbjörnarna håller inte på att försvinna.<br/><br/>"Ett gåtfullt inslag i miljö­rörel­sens historia är varför så många före­slår politiska åtgärder som är skadliga inte bara för männi­skor utan också för miljön. Shellenberger har tagit på sig uppgiften att bringa klarhet i frågan, och till det är han sällsynt väl lämpad. Hans skildring är övertygande och blandar på ett åskåd­ligt sätt ­research och historik över den gröna rörelsen med reportage från människor i fattiga länder som plågas av konsekvenserna från miljökolonialismen." John Tierney i Wall Street Journal</p><p>Michael Shellenberger är journalist, författare och miljö­aktivist. Tidigare har han utgivit bl.a. boken Break Through: From the Death of Environmentalism to the Politics of Possibility (2007, tills. med Ted Nordhaus). Hösten 2021 utger han San ­Fransicko: Why the Left Ruins Cities. Hans artiklar har ­pub­licerats i tidningar som New York Times och Wall Street Journal. Michael Shellenberger är anlitad som expert av FN:s klimatpanel, IPCC, för den rapport som ska publiceras 2022. Han är rådgivare i miljö- och energi­frågor till politiker i bl.a. ­Australien, Filip­pinerna, Japan och  Nederländerna. Michael Shellenbergers TED-föreläsningar Varför jag ändrade uppfattning om kärnkraft och Varför förnybara energikällor inte kan rädda planeten har haft över sex miljoner tittare. År 2008 utsågs han av Time Magazine till Årets miljö­hjälte .</p><p></p><p>Den apokalyptiska miljö­rörelsen </p><p>Miljövänner har inte haft politisk makt att i de rika länderna begränsa energiförbruk­ningen, men de har under 50 år haft makt att göra det i fattigare länder. Visserligen är inte miljövänner i den rika världen den grundläggande orsaken till fattigdomen på platser som Kongo, men de gör situationen besvärligare för de länder som redan har nackdelen att vara sist med att industri­a­liseras och utvecklas. </p><p>Vi som bor i utvecklade länder ska vara tacksamma för den civilisation som vi tar för given, skaffa oss perspektiv på klimatförändringarna och känna empati och solidaritet gentemot dem som ännu inte har fått njuta av välståndets frukter. </p><p>Den bild som den apokalyptiska miljö­­- rörelsen målar upp är oriktig och avhumaniserande. Människor förstör inte tanklöst naturen. Klimatförändringar, skogsavverkning, plastavfall och artutrotning är inte i grunden följder av girighet och hybris, utan snarare biverkningar av en ekonomisk utveckling som motiveras av en humanistisk strävan att förbättra människors tillvaro. </p><p>Att kräva att fattiga länder ska följa en dyrare och långsammare väg till välstånd än vi har gjort är dubbelmoral och oetiskt. </p><p>Michael Shellenberger</p>

A short novella based on the beloved characters from Alice Oseman's acclaimed debut novel Solitaire and graphic novel series Heartstopper - soon to be a major Netflix series. From the author of the 2021 YA Book Prize winning Loveless.

<p></p><p>Trots 30 år av internationella förhandlingar blir klimatkrisen allt djupare. Vi har i bästa fall ett decennium på oss att undvika en katastrof. Men finns det något hopp när inte ens Parisavtalets klimatmål ligger i närheten av att uppfyllas? </p><p>I en serie essäer undersöker Staffan Laestadius , professor emeritus i Industriell utveckling vid KTH, vad som är nödvändigt, vad som ännu är möjligt och vad vi redan kan i skapandet av ett postfossilt samhälle. Kan de gränser som planeten sätter upp för vårt handlande förenas med liberalismens tankar om mänsklig frihet och med föreställningen om ständig ekonomisk tillväxt? Kan vi förlita oss på teknikutvecklingen när ny teknik ofta handlar om att reparera de skador vi redan åsamkat planeten? </p><p>Med hjälp av exempel och lärdomar från såväl äldre civilisationers kollaps som tidigare industriella omvandlingar visar han att det ännu finns en väg ut ur den fossilberoende moderniteten, till förmån för ett nytt upplysningsprojekt och en ny och annorlunda framtid.</p><p></p><p>Staffan Laestadius är professor emeritus i industriell utveckling vid Kungliga TekniskaHögskolan och verksam i tankesmedjan Global Utmaning. Om vägen bortfrån fossilsamhället har han tidigare publicerat <i>Klimatet och välfärden</i> (2013) och <i>Klimatet och omställningen</i> (2018). </p>

<p>We have never had so much information at our fingertips and yet most of us don't know how the world really works. This book explains seven of the most fundamental realities governing our survival and prosperity.</p><p>From energy and food production, through our material world and its globalization, to risks, our environment and its future, How the World Really Works offers a much-needed reality check - because before we can tackle problems effectively, we must understand the facts. In this ambitious and thought-provoking book we see, for example, that globalization isn't inevitable and that our societies have been steadily increasing their dependence on fossil fuels, making their complete and rapid elimination unlikely. Drawing on the latest science and tackling sources of misinformation head on - from Yuval Noah Harari to Noam Chomsky - ultimately Smil answers the most profound question of our age: are we irrevocably doomed or is a brighter utopia ahead?</p>

Om läget är så akut, måste vi då inte göra allt vi kan för klimatet? Många tror att svaret på den frågan är utökad makt till staten och politiken. Några vill gå så långt som till diktatur och planekonomi. Svaret är inte att förneka klimatproblemen, inte heller är det klimatdiktatur. Vi behöver snarare ställa frågan vilket samhälle som verkligen låter oss göra allt vi kan, och framför allt: så mycket som möjligt av det vi är bra på. Mattias Svenssons svar är det fria samhället. Det är liberalismens viktigaste politiska svar, också på klimatfrågan. Fria samhällen är inte bara ett självändamål, utan rymmer också den skaparkraft och dynamik som krävs för att hantera de stora problemen. Om klimatförändringarna ska kunna hanterasligger lösningen just i detta det öppna samhällets klimatpolitik.