<p>Kon har alltid haft en viktig mytologisk betydelse. I Norden precis som i många andra äldre civilisationer har det funnits gott om heliga kor och tjurar. Kon har varit människans följeslagare under 11000 år och spelat en avgörande roll för att bygga samhällen och kulturer. Idag har många kor förvandlats till hårt jobbande industriarbetare. Magin är borta. Kon framställs ofta som ett av planetens största hot men är snarare ett offer för kommersialiseringen av vår mat. </p><p>Detta förut så älskade djur har förvandlats till en enda sak: så billig mat som möjligt. I dagens klimatdebatt tas sällan hänsyn till kons fantastiska mångsidighet och hennes viktiga bidrag till ett uthålligt livsmedelssystem. Idisslarnas trumfkort, att kunna omvandla grödor som vi människor inte kan äta till näringsrika livsmedel, ses som en belastning i form av metanutsläpp och stor markanvändning. <i>Kornas planet</i> är en bok som på djupet beskriver vad kon har betytt för mänskligheten. </p><p>Författarna Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen menar att kon är en viktig kompanjon för att bygga en mer hållbar värld, men då måste hennes mångsidighet tas tillvara. I boken blandar författarna sina egna erfarenheter som nyblivna koägare med historia och vetenskapliga rön. Resultatet är en kärleksförklaring till kon, men också en svidande kritik av det kapitalistiska matsystem som förvandlar korna till planetskadande produktionsmaskiner. </p><p>Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare. Gunnar Rundgren är lantbrukskonsult, författare och skribent. Båda skriver om lantbruk, mat och miljö och är även flitigt anlitade föredragshållare. Tillsammans driver de också ett litet lantbruk, Sunnansjö Gård, med grönsaksodling och några kor.</p><p>"Imponerande bred, vilket gör läsningen mycket lärorik och spännande. Boken är skarp och tankeväckande." <br/>BTJ</p>

<p>Boken ges ut i samband med Riksskogs­taxeringens 100-års jubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas. Därefter beskriver några forskare hur taxeringens data använts inom olika discipliner. Insamlade data används även av myndigheter, organisationer och näringsliv i sitt interna arbete, vilket beskrivs av företrädare i några kapitel. Att sia om skogen och dess användning i framtiden är svårt, men i ett avslutande kapitel beskrivs vilken trolig framtid taxeringen står inför och hur den kan mötas för att även i fortsättningen bistå med svar till stöd för samhällets ambitioner att bedriva ett hållbart skogsbruk.</p><p></p><p>Medverkar gör Jon Andersson, Svante Claesson, Jonas Dahlgren, Björn Elfving, Andreas Eriksson, Lena Gustafsson, Peter Holmgren, Björn Hägglund, Ola Inghe, Jonas Jacobsson, Jimmy Jönsson, Malin Kanth, Lars Kardell, Göran Kempe, Emma Kritzberg, Mattias Lundblad, Anders Lundström, Johanna Lundström, Annika Moss­ing, Mona Naeslund, Pekka Niemelä, Mats Nilsson, Håkan Olsson, Hans Petersson, Malin Sahlin, Mats Sandewall, Erik Sollander, Göran Ståhl, Tomas Thuresson, Erik Valinger, Mats Walheim, Sören Wulff, Hans Åkesson, Karin Öhman, Lars Östlund samt Jonas Fridman och Kjell Danell som är bokens huvudredaktörer. </p>

En engagerad och faktafylld skildring av den svenska grisens kulturhistoria. Här sätts detta mångfasetterade djur in i ett större sammanhang. Och grisen och människan har en lång gemensam berättelse att erbjuda, inte bara djurets kotletter eller dess föga smickrande användning i språket. "En bok om ett av de intelligentaste djuren borde få inledas av djuret självt", skriver Martin Ragnar. Nu är icke detta möjligt, men däremot möter vi grisen i hundratals foton och illustrationer, där den plirande tittar betraktaren i ögonen eller med berättigad misstänksamhet skyggar med blicken, där den leker och bökar, umgås eller bara vegeterar. Ragnar skriver om härstamning och egenskaper, om grisens plats i religionen, om dess renlighet och nyttighet som markberedare, som jaktgris, tryffelsvin och sällskapsdjur. Grisen har likaså varit offerdjur, är både tamsvin och vildsvin, ollonsvin och skogssvin. Här möter lantraser och förädlade grisar, men samtidigt mänsklig grymhet och grishat. Naturligtvis avhandlas även grisen som köttdjur och leverantör av skinka och korvar till människans middagsbord. Därför skriver Ragnar också om slakt och köttprodukter av gris i kyldiskar och olika matvaror. Inte minst möter läsaren den svenska »urgrisen«, återuppstånden som Linderödssvinet på många ställen i denna insiktsfulla lovsång. Två välkända »gris- och matprofiler« har skrivit varsitt företal till boken uppfödaren Rolf-Axel Nordström och mästerkocken Paul Svensson. Martin Ragnar är författare, forskare och både humanist och naturvetare/tekniker med en rad böcker på den digra meritlistan. Hans två senaste matböcker är "Svensk ostkultur" och "Regional matkultur". Martin Ragnar är också ideellt engagerad i olika föreningar med mat på agendan.

<blockquote> <p>Intressant, l&auml;rorikt och vackert.</p> <p><em>Allt om Tr&auml;dg&aring;rd</em></p> </blockquote> <p>Det finns flera b&ouml;cker om biodling &ndash; alla l&auml;r ut konventionell biodling grundad p&aring; att utnyttja bisamh&auml;llet maximalt. I den h&auml;r boken ber&auml;ttar biodlare Peter Schneider Vingesk&ouml;ld om en annorlunda biodling d&auml;r biodlaren ist&auml;llet f&ouml;ljer och st&ouml;djer bisamh&auml;llets naturliga utveckling i samklang med naturen och d&auml;r h&auml;nsyn tas till den intelligens som har utvecklats l&aring;ngt innan vi m&auml;nniskor betr&auml;dde jorden.</p> <p>&rdquo;Jag tycker att biodling idag, b&aring;de den konventionella och den ekologiska, bedrivs utan h&auml;nsyn till bisamh&auml;llenas egna behov. Under senare tid har vi kunnat l&auml;sa om de m&aring;nga faror som hotar v&auml;rldens honungsbin. Men s&auml;llan, eller aldrig, talas det om biodlarens roll i sammanhanget. Jag hoppas att jag genom mitt s&auml;tt att arbeta g&ouml;r tillr&auml;ckligt f&ouml;r att st&auml;rka binas vitalitet&rdquo;, s&auml;ger Peter.</p> <p>Boken v&auml;nder sig till b&aring;de nyb&ouml;rjare och redan etablerade biodlare och &auml;r uppdelad i tv&aring; delar; en som beskriver Peters inspirerande och nydanande syn p&aring; bisamh&auml;llet och en praktisk handbok att ha med till bikuporna.</p> <p><strong>Peter Schneider Vingesk&ouml;ld</strong>har varit biodlare sedan 1975 och har under &aring;ren arbetat s&aring;v&auml;l konventionellt som ekologiskt och nu senast biodynamiskt. Idag har Peter runt 100 bisamh&auml;llen i Gnesta med omnejd.</p> <p><strong>Anette Dieng</strong>har en stark vilja att f&ouml;rmedla kunskap om hur mat och r&aring;varor kan produceras p&aring; ett h&aring;llbart s&auml;tt. Hon var bland annat med och startade och utvecklade Ekol&aring;dan och bevakar idag de gr&ouml;na fr&aring;gorna som frilansskribent.</p> <blockquote> <p>En gedigen och v&auml;lmatad faktabok.</p> <p><em>Kristianstadsbladet</em></p> <p>I denna v&auml;ldigt v&auml;lgjorda handbok f&aring;r vi l&auml;ra oss hur biodlaren kan f&ouml;lja bisamh&auml;llets utveckling, ist&auml;llet f&ouml;r att styra den sj&auml;lv.</p> <p><em>Plaza Interi&ouml;r</em></p> <p>Den h&auml;r boken har till skillnad fr&aring;n tidigare b&ouml;cker om biodling fokuserat p&aring; att f&ouml;lja bisamh&auml;llets egna behov och naturliga utveckling. Den s&auml;tter &auml;ven in biodlarnas roll i sammanhanget.</p> <p><em>Kloka hem</em></p> </blockquote>

"Är du törstig?" Stig räcker spannen till fotografen Lars-Olof Hallberg under hans första besök på den småländska gård där syskonen Berit och Stig Aronsson bott sedan nästan sextio år. Hästen Rallaren har just druckit två och en halv spann, och nu är det fotografens tur om han vill ...

<p><b>Lars-Olof Hallberg</b>, som gjort sig känd för att dokumentera miljöer och företeelser på väg att försvinna, har denna gång valt att besöka landets sista fjällägenheter. </p><p>På dessa statligt ägda odlingslägenheter har han träffat de sista fjällbönderna, följt deras arbete under bondeårets olika årstider. Vi får vara med på vårbruk, när korna släpps på skogsbete, höskörd, när får och getter mjölkas för hand och när dessa bönder ger sig ut att fiska och jaga. Vid dessa gårdar, som ofta ligger vid vägs ände eller helt väglöst, lever människorna fortfarande till stor del av självhushållning. </p><p>Detta är den sista resten av den agrara expansionen som ägde rum under 1800-talet. Gårdar som staten sedan, under tvångsliknande former, köpte in då de var olagliga bosättningar eller låg på renbetesfjället. Bönderna blev kvar som arrendatorer på sina f.d. gårdar, ett liv som har fortsatt generation efter generation. Men nu är epoken med fjällägenheter på väg att ta slut helt och hållet. </p><p>I boken <i>Fjällbondens avsked</i> får vi följa livet på elva stycken gårdar, de allra sista fjällägenheterna, från Härjedalen i söder till allra längst upp i Norrbotten. Möt Gösta och Marianne på Blomhöjden i Jämtland och Arne på Biellojaure i Västerbotten och alla de andra som är med i denna bok som skildrar vackra odlingslandskap och intressanta levnadsöden. </p><p>Lars-Olof har tidigare gett ut böckerna <i>Den siste bonden på Tämmesboda</i>, <i>Gården på fjället</i> och <i>Äppelkungar</i>.</p>

<p>"För att ha blottlagt ett sjukt underjordiskt rotsystem där storföretag, myndigheter och politiker flätas samman i en hänsynslös rovdrift på den svenska skogen. " Guldspaden 2023 för årets bok</p><p></p><p>"Lisa Röstlunds reportage är ett yxhugg rätt in i den svenska folksjälen." Dagens Nyheter</p><p></p><p>"Boken är en utförlig redogörelse för olika perspektiv och vinklar som finns i konflikten som råder kring den svenska skogen." Aftonbladet</p><p></p><p>"Journalisten Lisa Röstlund har skrivit en högaktuell granskning i bokform." Tidningen Ångermanland</p><p></p><p>"Oerhört spännande kastar man sig som läsare hela tiden vidare ... Röstlunds bok borde skapa en mental skogsbrand i hela Sverige." Smålandsposten</p><p></p><p>"Röstlund fläker upp hela denna fråga, som så ofta mörkas av starka industriintressen, och låter den detonera - inte med slagord utan med minutiös journalistik." Göran Greider</p><p></p><p>"En skandal skildrad som en spännande deckare. ... Lisa Röstlund har ägnat flera år åt att gräva i ödesfrågan: hur skogen ska användas för att lösa klimatkrisen och det akuta hotet mot den biologiska mångfalden. En bok som inte går att läsa utan att bli rasande på de ljugande skogsbolagen och ohederliga forskare. ETC</p><p></p><p>I skogslandet Sverige pågår en strid. Biologer larmar: de sista riktiga skogarna försvinner - snart återstår bara hyggen och plantager. Skogsbolag och andra forskare säger tvärtom: vi har aldrig haft så mycket skog som nu. Och mitt i brinnande klimat- och biologisk mångfalds-kris är man djupt oense om hur skogen ska användas för att bäst möta och bidra till att lösa den.</p><p></p><p>När journalisten Lisa Röstlund granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Hon finner hemliga dokument och möter rädda människor som bara vågar uttala sig anonymt, men också de som väljer att prata öppet. Om självmord. Om dödshot mellan grannar. Om etablerade och välrenommerade forskare som mobbas ut. Och om vetenskapsmän som smider planer ihop med industrin. Granskningen vävs in i hennes vardag och väcker svåra frågor.</p><p></p><p>Mottagare av Lubbe Nordström-priset 2023.</p><p>Mottagare av Guldspaden 2023 för årets bok.</p><p></p><p>Motivering:</p><p>"I sin senaste bok Skogslandet granskar journalisten Lisa Röstlund skogslandet Sverige och de strider som finns i samhället angående synen på skogen och dess roll i samhället, klimatet och ekonomin. När hon granskar en av vår tids ödesfrågor kliver hon ned i skyttegravarna och blottar konsekvenser av kriget. Men trots svåra frågor så håller hon fast i sitt uppdrag som grävande journalist och belyser frågan om skogens värde och skogsindustrins påverkan från flera olika sidor och perspektiv. Vi ser att Lisa verkar i Ludvig Nordströms anda genom att skildra människor i landet som talar om och upplever sig för små för att ta kampen mot de stora bolagen, människor som påverkas i sin vardag av de konflikter som pågår kring den svenska skogen och hur detta väcker många svåra frågor".</p><p></p><p>Mottagare av Stiftelsen Klockrosens stipendium 2023.</p><p></p><p>Motivering:</p><p>"Lisa Röstlund tilldelas Klockrosens stipendium för sin bok Skogslandet som på vacker prosa och med gedigna efterforskningar berättar om svenskt skogsbruk. Med klara belägg visar hon sambanden mellan partsintressen och en resulterande och farlig utarmning av naturen."</p><p></p><p>Stiftelsen Klockrosen grundades 2020 av makarna Börje Frelin och Kerstin Ekman.</p>