Svenska

<i>Myteriet på Bounty</i> är baserad på den historiska händelsen 1789, där en del av besättningen på det engelska fartyget H.M.S. Bounty med understyrman Fletcher Christian i spetsen begick myteri mot sin kapten William Bligh. I romanen av Nordhoff & Hall följer vi den fiktiva jag-berättaren Roger Byam (baserad på Peter Heywood), som är en ung kadett, som följer med på Bountys seglats mot Tahiti, där han ska samla information om de inföddas språk. Genom Byam får vi höra om kapten Blighs orättfärdiga behandling av sitt manskap, om myteriet och om hans eget och andra av besättningsmedlemmarnas efterföljande dramatiska öden. <i>Myteriet på Bounty</i> har filmatiserats flera gånger, bland annat 1962 med Marlon Brandon i rollen som Fletcher Christian.<br/><br/> "<i>Myteriet på Bounty</i> består av allt det material, som äventyrsromaner är gjorda av. Dess historiska noggrannhet gör den inte mindre spännande. Berättarstilen är intressant med sin äkta 1700-talskänsla och är samtidigt uppfriskande charmerande och vacker." - New York Times<br/><br/> "Inte bara en berättelse om havet; en berättelse om livet självt, om de varierande aspekterna av gott och ont i mänskligheten." - Boston Transcript<br/><br/> "En helt och alldeles ovanlig och fullständigt tillfredsställande bok." - Saturday Review

<i>"Jag hade en farm i Afrika vid foten av berget Ngong."</i> Så lyder den berömda öppningen i Karen Blixens minnesroman <i>Den afrikanska farmen</i>. Romanen handlar om de 17 åren, från 1914 till 1931, då Karen Blixen drev en kaffefarm i det nuvarande Kenya. Blixen såg dessa år som några av de rikaste i sitt liv. Hon älskade det afrikanska landskapet och var betagen av de vilda djuren och hon fick dessutom god kontakt med de infödda, varav hon med flera knöt starka vänskapsband. Det var också i Afrika, som hon mötte äventyraren Finch-Hatton, som hon hade en romans med. Den afrikanska farmen skapade grunden för Sydney Pollacks kända film <i>Mitt Afrika</i> (1985) med Meryl Streep och Robert Redford i huvudrollerna. Den var nominerad till elva Oscars och tilldelades sju, däribland för bästa film.<br/><br/> "Ett av världslitteraturens mästerverk." ? Per Wästberg<br/><br/> "En oförglömlig historia som fascinerat generation efter generation." ? Aftonbladet<br/><br/> "Hennes tillstramade epik gör linjespelet tydligare och berättelserna sugs in mot en inre, djupliggande brännpunkt. Hennes berättelser både flyr och lämnar ut sig åt läsaren i en rytmisk rörelse." ? Kristianstadsbladet<br/><br/> "Hennes känsla för de infödda, hennes sinne för det afrikanska landskapet och inte minst skildringarna av en kolonial värld för nästan 100 år sedan gör boken läsvärd i högsta grad." ? Tranås-Posten

En avfolkad småstad i norra Italien, omgiven av nedlagda fabriker. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Husen står tomma, butikerna är stängda och Italiens ungdomar föredrar att bygga sin framtid långt härifrån. Marina är tjugotvå och slående vacker. Hon använder sitt utseende till att söka den uppmärksamhet hon aldrig har fått av sina föräldrar. Hon vill vara en Lady Gaga, en Rihanna, och drömmer om att resa till USA och vara med i X-factor. Andrea arbetar deltid på biblioteket, men längtar efter ett enklare liv närmare naturen. Föräldrarna tycker att han är misslyckad och jämför honom ständigt med brodern som är forskare i USA. Trots sina olikheter inleder Marina och Andrea en relation. De förenas i sin strävan att förändra sina livsvillkor, men deras drömmar ser olika ut. I sin efterlängtade andra roman skildrar Silvia Avallone den generation som växer upp i kölvattnet av Berlusconis Italien och som kastats ut i ett samhälle utan förutsättningar till ett värdigt liv. Det är en berättelse om kris, modernitet och tradition, om generationsklyftor och glappet mellan stad och landsbygd, skriven med samma sprängkraft och energi som succédebuten Stål. Silvia Avallone (född 1984) debuterade med romanen Stål som väckte stor uppmärksamhet. Boken har sålt över 300 000 exemplar i hemlandet och blivit en internationell bästsäljare. Hon bor i Bologna.

Den vänliga och naiva epileptikern Furst Mysjkin återvänder med tåget till Sankt Petersburg efter en lång kurvistelse i Schweiz - utan många rubler i fickan, men med hopp om ett stort arv efter sin avlidna välgörare. På tåget börjar fursten prata med en man, som visar honom en bild på den vackra femme fatale Nastasia Filippovna. Denna händelse samt mötet med familjen Jepantjin, som är avlägsna släktingar till fursten, förseglar Mysjkins öde och gör så att han snabbt dras in i både romantiska och ekonomiska intriger, som visar sig ha katastrofala följder. Furst Mysjkins osjälviskhet står i skarp kontrast till de andra karaktärernas självupptagenhet och Dostojevskij har, genom sin huvudkaraktär, försökt att skildra en Kristus-liknande människas möte med en korrupt värld, där uppriktig godhet och omsorg för andra människor betraktas som idioti och vansinne.<br/><br/>"Dostojevskijs berättelse om Idioten är inte bara en stor roman, men en av de bittraste tragedierna som har skrivits, en tragedi som består av att också den oskyldiga är skyldig och att han är skyldig just precis på grund av sin uppriktighet." - Knud Hansen, <i>Dostojevskij</i>