Provogue

Over the course of five decades Steve Lukather has placed an indelible stamp on pop culture. Alongside his tenure as the only member of Toto to never take a hiatus from the band, he has performed on thousands of albums as a session musician. He continues to be Toto's band leader, a member of Ringo's All-Starr Band, and a solo artist performing with multiple ensembles.<br/><br/>Steve Lukather's solo album "I Found The Sun Again" was co-produced by Ken Freeman, who also both engineered and mixed. The players feature many dignitaries that have been in Luke's life for decades. Amongst those are drummer Greg Bissonette, keyboardist Jeff Babko, and bassists Jorgen Carlsson and John Pierce. Life-long friend and Toto band-mate David Paich performs piano and organ across the album, while Joseph Williams sang on multiple tracks alongside writing string and horn arrangements and tracking keys on "Run To Me." Both Paich and Williams co-wrote that specific composition, while friend and band leader of the All-Starrs, Ringo Starr makes a special appearance on the recording and in the video.<br/><br/>"I Found The Sun Again" features five new original compositions, and three covers personally selected by Luke. Those are Traffic's "Low Spark of High Heeled Boys," Joe Walsh's "Welcome To The Club," and Robin Trower's "Bridge of Sighs." Lukather offers in the liner notes, "ALL these tracks were cut LIVE - no clix - no fix - No rehearsal - one run thru - and record and the whole record was take 2."

Hart Beth & Joe Bonamassa: Black coffee 2018 [CD]

Risager Thorbjörn: Navigation blues 2022 [Digipack / CD]

Gales Eric: Crown 2022 [Digipack / CD]

Det slår gnistor om Beth Hart just nu! Den Grammynominerade sångerskan och låtskrivaren rider på en våg av kreativitet men plattor, samarbeten med andra musiker och ett ständigt turnerande världen över. Den största nyheten under 2016 är releasen av hennes nya studioalbum Fire On The Floor som släpps den 14 oktober. En platta som Beth själv beskriver som: "pretty frickin' good." Men låt oss blicka bakåt en stund...<br/><br/>En gång utnämnde The Blues Magazine henne till den utimata kvinnliga rockstjärnan. Hon har hållit på nu i snart tjugo år. Sedan hon föddes i Los Angeles har hon spelat in ett tiotal album samt lånat sin röst till gitarrhjältar som Joe Bonamassa, Jeff Beck och Slash. "Extraordinary" är britiska The Times omdömme och kollegorna på The Guardian hyllade henne som "daring, broody and angry". <br/><br/>Men det är särskilt de senaste åren som Beth Hart blommat ut på allvar. I april 2015 släppte hon Better Than Home som blev både en kritikersuccé och försäljningsframgång och hamnade på plats 4 över musiktidningen Mojos lista över årets bästa bluesplattor. Hon spelade inför 5 500 extatiska fans på ett utsålt Heineken Hall i Amsterdam. "Oh det var så skoj," minns hon. "Jag älskar Holland . Dom har alltid varit så snälla mot mig där."<br/><br/>Även hemlandet USA har börjat få upp ögon och öron för Beth Hart. Hon spelar på större ställen i de större städerna som Nashvilles Ryman Auditorium och nominerades i kategorin Contemporary Blues Female Artist av the American Blues Foundation. "Jag har svårt att tro det själv," förklarar Beth Hart. "På de senaste turneerna har vi spelat på mycket större ställen än tidigare och de har varit utsålda." Även i Storbritannien går det bra med spelningar på the Royal Albert Hall och the Barbican inte att förglömma hennes spelning på Hampton Court Palace med Joe Bonamassa. På nyårsnatten förra året spelade hon för första gången på Jools Hollands legendariska Hootenanny som hålls årligen.<br/><br/>Hon ringde in det nya året med innerliga versioner av Tell Her You Belong To Me och Nutbush City Limits tillsammans med Jeff Beck. Deras framträdande blev det mest sedda på av alla årets Hootennanny-klipp på BBCs Youtube-kanal. Då hade hon trots allt konkurrens av både Tom Jones och Paul Weller. "Jeff levererar varenda gång," myser Beth som även gästade på hans spelning på the Hollywood Bowl nyligen. "För mig är han den bäste."<br/><br/>Hon gjorde också en unik solospelning på Londons Union Chapel som av fans röstatdes fram som ställets bästa konsert 2015. "Jag har aldrig varit så nervös som inför den spelningen," erkänner hon. "Jag var så nervös då jag klev på men efter hand så kändes det bättre och till slut njöt jag bara. Publikkontakten var något alldeles enastående. Det var som jag gjore spelningen med dem. De blev mitt band den kvällen!"<br/><br/>Inspelningen av den nya plattan Fire On The Floor blev mycket mer harmonisk jämfört med Better Than Home och om plattan har ett tema så är det en känsla av befrielse eller att komma ifrån en jobbig period. "Inspelningen av Better Than Home var rätt så plågsam då en av producenterna Michael Stevens var döende i cancer. Det var en väldigt emotionell platta att både skriva och spela in så med Fire On The Floor ville jag att allt skulle gå undan."<br/><br/>Beth kontaktade den rennommerade producenten Oliver Lieber som bokade tid i sin studio i Toluca Lake med ett gäng fantastiska musiker som Michael Landau (gitarr), Waddy Watchel (gitarr), Brian Allen (bas), Rick Marotta (trummor), Jim Cox (piano), Dean Parks (akustisk gitarr) och Ivan Neville (orgel). "Oliver fick ihop ett fantastiskt gäng musiker," berättar Beth Hart. "Michael Landau och Waddy Watchel är ju legendarer! Helt otroligt. För om du inte har bra musiker lär det inte bli en bra platta, eller hur?" Beth fortsätter: "Vi spelade in sexton låtar på tre dagar men ägnade sedan massor av tid till pålägg och mixning. Oliver jobbar otroligt hårt men är samtidigt väldigt lyhörd vilket fungerade perfekt. Han är stark och fokuserad men samtidigt väldigt sårbar med ett vidöppet hjärta. Jag är väldigt stolt över vad han gjort på plattan."<br/><br/>När du lyssnar på Fire On The Floor förstår du varför. Dom tolv nyskrivna låtarna speglar hennes influenser då hon började lyssna på musik som tonåring med allt från gospel till soul och klassiskt till Soundgarden. "Som låtskrivare skulle jag inte komma så långt om jag var tvungen att skriva i en viss stil," berättar Beth. "Det kan jag helt enkelt inte. När jag växte upp lyssnade jag på så mycket i massor av olika genres."<br/><br/>Därför hörs luftig soul i Let's Get Together såväl som tuff rock som i Fat Man. "Jag bara älskar den låten," säger hon om den senare. "Den skrev jag ihop med en undebar låtskrivare som heter Glen Burtnik som jag skrev med för första gången då jag bara var 24 år gammal. Vi skrev grunden till Fat Man för ungefär sju år sedan men det var först nu fick jag inspiration till texten och slutförde låten. Den är skoj att sjunga för rockmusik får mig att släppa loss och glömma all ångest och oro."<br/><br/>Likaså titelspåret: "Jag tycker mycket om Fire On The Floor. Det liksom pyr i den låten och kommer att vara kul att köra live. Den innehåller massor av passion och handlar om någon du vet inte är bra för dig men du kan helt enkelt inte låta bli. Sen är det No Place Like Home som ju beskriver mitt liv då jag är ute och turnerar så mycket och ofta får hemlängtan. Som en motsats till min låt Better Than Home!" Andra upplyftande låtar är den salsainfluerade Baby Shot Me Down och den jazzdoftande Coca Cola med sång som gör att man förstår varför hon röstades fram som den 20:e bästa bluessångaren någonsin av The Blues. "Rent sångmässigt tar den låten mig tillbaks till Billie Holiday." Reflekterar Beth Hart. "Jag älskar den lite sexiga, lätta tonen."<br/><br/>Men flera av låtarna behandlar mycket mer svåra och komplicerade ämnen. "Picture In A Frame betyder mycket." Säger hon. "Den började som en kärlekslåt till min man. Men efter att jag skrivit den kom jag på att det finns en hel del av mina känslor för Michael Stevens i den. Det var som jag försökte få honom frisk. Att peppa honom. Better Than Home är helt klart en av mina bästa plattor men den var så jobbig att göra," säger hon. "Fire On The Floor har mycket mer energi och är kaxigare och det behövde jag för att balansera de tunga känslorna från Better Than Home." <br/><br/>Fire On The Floor är plattan som Beth Hart var tvugen att göra och du måste höra. "Jag är så nöjd med den," säger hon sammanfattningsvis. "jag satt och gjorde låtordningen för ett litet tag sedan och medan jag gjorde det så tänkte jag för mig själv, det här är faktiskt riktigt j-a bra!"

Shepherd Kenny Wayne: Dirt on my diamond vol 1 [Digipack / CD]

Grammynominerade singer/songwritern Beth Hart låter bättre än någonsin på plattan Better Than <br/>Home. När hon sjunger stannar tiden, hjärtat slår ett extra slag och nackhåren reser sig. Eller som den amerikanska musiktidningen American Songwriter beskrev henne: "Beth's throaty voice...she uses that powerful instrument to best effect on dramatic, arena filling ballads."<br/> <br/>Vad som kanske gör Better Than Home till Beth Harts bästa platta är att den är hennes mest självutlämnande. Hon gräver djupt i själ och hjärta som avslöjar smärta, sorg, familjetragedier och demoner hon brottas med. Men hon berättar också om hur hon till slut lyckats hantera sina problem och genom kunskapen lyckats se det vackra i livet.<br/> <br/>Inget summerar det bättre än dessa rader från titelspåret Better Than Home:<br/> <br/>I can feel my body breathing, I can feel my heart movin' fast I am not afraid or lonely, I am not chasing the ghost of the past.<br/> <br/>Hon gör upp med sitt förflutna och tar till vara det som är positivt och blickar framåt. Eller som Beth Hart själv uttrycker det; "Jag är omgiven av kärlek och det är mer än vad jag någonsin vågat hoppas på."<br/> <br/>Här berättar Beth Hart lite kort om låtarna:<br/> <br/>Låten Mechanical Heart är en är en stark kärleksförklaring till hennes man Scott Guetzkow. "Det är ett sätt att säga honom att, visst, jag har inte förmågan att visa dig min kärlek på vanligt vis men jag ska klura ut hur jag kan ge dig allt det du vill ha och behöver."<br/> <br/>Låten Trouble kallar hon för "en rätt kaxig låt, en bad girl-låt."<br/> <br/>Den starka We're Still Living In The City beskriver två gifta människors liv. "Livet som en berg och dalbana där det enda som inte förändras är deras starka kärlek till varandra."<br/> <br/>St. Teresa; "Är en hymn från en fängslad mans perspektiv. Han vet att alla avskyr honom för vad han gjort förutom en djupt troende kvinna som älskar honom helt förutsättningslöst. Jag fick idén från filmen Dead Man Walking."<br/> <br/>As Long As I Have A Song<br/>"Här finns allt som jag älskar och avskyr med att skriva låtar. När det funkar är det fullkomligt fantastiskt men när det inte gör det är det oerhört frustrerande. "<br/> <br/>Might As Well Smile<br/>"Den beskriver hur när man tar sig själv på för stort allvar bara måste garva åt sig själv, rycka på axlarna <br/>och gå vidare."<br/> <br/>Tell 'Em You Belong To Me<br/>"En låt om mitt förhållande till min pappa. Vi var väldigt tighta men allt förändrades då han träffade en ny kvinna. Hon vill inte att han ska ha med mig att göra och låten är en vädjan till pappa att han ska säga ifrån."<br/> <br/>The Mood That I'm In<br/>"En liten bagatell, en skojig låt om kärlek och att gå ut en kväll tillsammans."<br/> <br/>Mama This One's For You <br/>"Det tog ett tag för mig att förstå hur mycket min mamma betyder för mig men när jag väl gjorde det så skrev jag den här låten till henne."<br/> <br/>Albumet beskriver inte enbart alla problem Beth Hart stött på utan fokuserar på det positiva som alltid funnits i hennes liv, att acceptera att hennes föräldrar är som dom är, hur mycket hon uppskattar sin man Scott, att våga se sina rädslor i vitögat och till sist finna en sätt att förvandla all denna insikt till musik.<br/> <br/>Better Than Home är ett rörande album som kommer nå lyssnarna på ett mycket personligt plan på grund av en artist som hittat ett sätt att exponera sin inre röst genom använda sin yttre röst. <br/> <br/>Det är Beth Harts röst som berört gittarlegendarerna Jeff Beck, Slash, Joe Bonamassa och Buddy Guy så mycket att dom bjudit in henne att sjunga med dem på plattor och live. Hon slog igenom med singeln L.A. Song (Out Of This Town) i slutet av 90-talet och har sedan des gjort ett tiotal plattor. Hon har nominerats till en Blues Music Award två gånger för plattorna Don't Explain och Seesaw som hon gjorde med Bonamassa. Dessa nådde även plats 1 och 3 på Billboards Blues Album Charts. 2013 fick hon äran att hedra Buddy Guy på <br/>The Kennedy Center Honors Special där hon fick stående ovationer från bland andra president Barack Obama och hans fru Michelle. Evenemangets producent Michael Stevens och dess musikaliske ledare Rob Mathes blev så imponerade att dom nu står som producenter för Better Than Home.