Progress Productions

Det mörka och psykedeliska albumet är ett extraordinärt ljudkonstverk. Materialet har skapats under fyra år och har nu destillerats till en smakfull essens av ren psykedelisk rock, skapad via kunskaper inom alkemi och ockultism. Albumets specifika sound tillsammans med de poetiska och dadaistiska texterna bjuder på en helt ny upplevelse.<br/><br/>Med musikaliska länkar till rockband som Can, Captain Beefheart och Velvet Underground, är detta alkemistiska album det bästa Freddie Wadling, med musiker, har skapat sedan albumet Spinal Injuries med Cortex kom ut i Sverige 1981. ÄNTLIGEN ett album med Freddie Wadling som man VILL att han skall låta. Alla fans av Wadling kommer åter att jubla.<br/><br/>Släpps INTE på Spotify i sin helhet och kommer i en grymt snygg 6 paged digipak som även innehåller alla låttexter samt konst signerad Freddie Wadling. Bland de som är med på skivan märks: Per Svensson, Henrik Rylander, Joachim Nordwall, Leif Elggren, Patrik Caganis,<br/>Ebbot Lunderg, Henrik Venant.<br/><br/>Digipack.<br/><br/>Dagens Nyheter <br/>Fredrik Strage <br/>4/5<br/>"... de dånande gitarrerna inspirerar Freddie Wadling till att waila nästan lika demoniskt som förr. Det är en fröjd att höra honom förvandlas från pömsig mysfarbror till bindgalen voodoopräst."<br/><br/>Smålandsposten<br/>Frida Amudsen<br/>4/5<br/>"Det här det mest wadlingska Wadling gjort på 30 år, så som Cortex andra album skulle ha varit."<br/><br/>Dalarnas Tidning<br/>Anders K Gustafsson<br/>4/5<br/>"Man kan höra ekon från tiden i Cortex och även gamla bekanta som Henrik Venant och Patrik Caganis tittar förbi för att lämna diverse musikaliska bidrag. Samtidigt finns inget mossigt över det hela. Dark passages * Nocturnal incidents bjuder på en fängslande resa som gärna bara får vara början på ett långt samarbete.<br/>Det känns som om Freddie Wadling äntligen är där han hör hemma."<br/><br/>Nöjesguiden<br/>Patrik Forshage<br/>Glad mun<br/>"...den här skivan med den äran ta plats omedelbart efter Cortex You Can't Kill the Boogeyman om Freddie Wadlings utveckling vore kronologiskt linjär, som vanliga människors."<br/><br/>Gaffa<br/>Jack Hildén<br/>5/6<br/>"det en sann befrielse att höra Freddie Wadling verkligen ger sig hän åt det han gör bäst. Yla och skräna. Med tanke på hur ylandet plus de skränande gitarrerna smittar av sig, är jag helt övertygad om att det är en befrielse för honom också."