Hans Arnold

<p>Berättelsen om Barbro och hennes hemliga tvillingsyster Ylva-li, med magiska bilder av Hans Arnold, har blivit kult bland bilderboksälskare.<br/><br/>Är det sant att tvillingsystern Ylva-li bor under en rosenbuske längst bort i trädgården? Där klättrar Barbro ner en dag när hon är trött på sin lillebror och inte vill känna sig ensam längre. Nere i underjorden väntar fantastiska äventyr på de två systrarna. De får leka i gyllene salar, rida i natten genom Hemska Skogen på varsin häst och får varsin pudel, Ruff och Duff. De två systrarna tycker så mycket om varandra och har ett hemligt språk som bara de förstår.</p>

<p><b>Svensk barnbokspärla med illustrationer av Hans Arnold tillgänglig för första gången på 50 år </b></p><p><b></b>Kerstin hör röster som kallar på henne när hon försöker somna. Hon vill ropa på mamma men upptäcker att hon inte längre ligger i sin säng utan svävar ute i luften. När hon känner fast mark under fötterna igen står hon framför den underligaste varelse hon sett: En mus lika stor som hon själv, i kortbyxor och tofsmössa, med glittrande russinsvarta ögon. Musen tänker ta Kerstin till De Vita Björnarnas Land.<br/></p><p>Åsa Nelvins <i>De vita björnarna</i> är en svensk barnbokspärla som nu blir tillgänglig igen för första gången på 50 år. Med oförglömliga illustrationer av Hans Arnold och ett nyskriven introduktion av docent Marie Öhman.</p><p>ÅSA NELVIN [1951-1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken<i> De vita björnarna </i>[1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen <i>Kvinnan som lekte med dockor</i> [1977] och diktsamlingen <i>Gattet: Sånger från barnasinnet</i> [1981]. </p><p>HANS ARNOLD [1925-2010] var en schweizisk-svensk konstnär och illustratör. Mest kända är hans illustrationer till bokserien <i>Bland tomtar &amp; troll</i>, samt omslaget till ABBA:s <i>Greatest Hits</i> [1975].<br/></p><p><i>»Mycket talar för att Nelvin redan i sina barnböcker är upptagen med frågor och teman som sedan kom att bära författarskapet igenom, och det finns skäl att tro att hon här också påbörjar det stilistiska och formella experimenterande som karaktäriserar det mogna författarskapet. Ur detta perspektiv är barnböckerna viktiga för förståelsen av författarskapet som helhet och för att urskilja konstanter eller eventuella utvecklingslinjer.« </i>|<i>Marie</i><i> Öhman, ur avhandlingen Här kan jag äntligen tala. Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap [2007]</i> </p>

<p>Under 2000-talet har gotik blivit en betydande del av barn- och ungdomslitteraturen. Liksom gotiska romaner för vuxna står barnlitterär gotik i relation till sin samtids tankevärld och idéer. I <i>Hemsökt barndom </i>undersöker litteraturvetaren Peter Kostenniemi hur barnet gestaltas i gotisk barnlitteratur och hur det förhåller sig till samtida föreställningar om barndom. Med ett specifikt fokus på skandinavisk utgivning lyfter studien fram ett ofta förbigånget material. Genom nedslag i spökhistorier, zombielitteratur och andra gotiska subgenrer diskuteras hur texterna bildar en vrångspegel där bilder av barnet både reproduceras och ifrågasätts. Uppfattningar om barnets frihet, agens och kompetens bearbetas i de gotiska texterna samtidigt som normativ utveckling och relationer till vuxenvärlden problematiseras. Bilderna av barnet som framträder präglas av gotikens karaktäristiska ambivalens, vilket synliggör en samtidens dragkamp mellan olika, stundtals motstridiga idéer om vad som kännetecknar barndom under 2000-talet.     </p><p>Peter Kostenniemi (f. 1980) är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet. <i>Hemsökt barndom. Bilder av barnet i gotisk barnlitteratur </i>är hans doktorsavhandling. </p>